Alla inlägg av Linus Fredriksson

Kultursöndag 30 november

网友发布“新清明上河图”:我爸是李刚入画(组图) – 文学城 (Wenxue City)

Den cirka 30 cm höga och 5 meter långa panoramamålningen Längs med floden under Qingming festivalen gjord av Zhang Zeduan under Songdynastin har återskapats. Denna gången är det konstnären Dai Xiang (戴翔) som har tolkat händelserna längs med Bian floden (汴河) i staden Kaifeng utifrån en nutida referensram. Till exempel ser vi en kille stå utanför sin Audi med en sönderslagen framruta, med en öl i handen och en skylt i andra handen där det står “Min far är Li Gang”. Andra händelser visar hur den kinesiska stadspolisen (城关) våldsamt ger sig på gatusäljare. Enligt konstnären Dai Xiang har han inte haft som intention att endast visa de mörka sidorna av samhället utan han har istället fokuserat på att avbilda alla de händelser som har varit populära på, till exempel, mikrobloggen Weibo under förra året. Dai säger dock att han har medvetet målat personer klädda i antika kläder och moderna kläder  för att stärka bilden av ojämlikheter. Tavlan som heter 《清明上河图·2013》 (Längs med floden under Qingming festivalen 2013) och som för tillfället ställs ut på Lianzhous (i Guangdong provinsen) Internationella fotografiutställning blev ett hett diskussionsämne på Weibo strax efter det att besökaren Ma Xiangming (马向明) lagt upp fotona genom sin mikroblogg. Tavlan har både hyllats och kritiserats. En person på Weibo säger: “Vad denna tavlan (den ursprungliga) visar är vårt samhälles stolthet, skönhet och hopp. Den behöver inte vanäras genom din (Dais) torftiga ironi.”

《星际穿越》与《三体》之间,有多大的鸿沟?The New York Times Style Magazine

Vad är det som förenar Liu Cixins scifi-trilogi Three Body och Christopher Nolans film Interstellar? De kinesiska scifi-fansen menar att många av de vetenskapliga teorierna som finns med i Interstellar (högre dimensioner, maskhål och gravitation som kommunikationsmedel) kan man också finna i Three Body och vissa fans är också övertygade om att Nolan måste ha läst boken. Om man frågar författaren Chen Qiufan (陈秋帆/Stanley Chan) finns där en del likheter men likheterna är snarare typiska för hela science fiction-genren än för just dessa två filmer och sannolikheten att Nolan skulle ha läst Three Body är näst in till obefintlig. Då är det större chans att han har läst Zheng Wenguangs (郑文光) bok Flyto Centaurus 《飞向人马座》från 1979, menar Chen. Trots de överansträngda jämförelserna mellan dessa två verk har november månad varit en guldgruva för många scifi-fantaster runt om i världen. Den 11 november, en dag efter Interstellars premiär, släpptes Liu Cixins första bok i Three Body-trilogin på engelska runt om i världen. Tyvärr  är försäljningssiffrorna än så länge väldigt låga vilket Chen Qiufan förklarar: Många utländska författare har berättat för mig att amerikanska läsare oftast inte läser översatta romaner utanför USA – förutom kända författare som Murakami Haruki och för utländsk scifi-litteratur är det ännu värre. Förhoppningen på att kinesisk science fiction nu är på väg in i en guldålder blev värre efter det att Yoozoo Pictures, filmbolaget bakom filmatiseringen av Three Body, på en presskonferens i torsdags publicerades en koncept-trailer för Three Body online. Trailern övertygade de fans som redan var skeptiska till valet av Zhang Fanfan som regissör att Three Body kommer att bli åter en dålig kinesisk scifi-film (雷片).

‘The Hunger Games: Mockingjay — Part 1’ China Premiere Canceled: Rebellion Plot Could Cost Movie Millions In China Market – Intenational Business Times

Förra veckan rapporterade flera tidningar att premiärdatumet av den tredje och näst sista filmen i Hunger Games filmserien The Hunger Games: Mockingjay – Part 1 kommer att skjutas upp till nästa år. Det är oklart varför man har bestämt sig för att ändra datumet. The Globe and Mail och International Business Time menar att det är ett beslut från kinesiska myndigheter medan den kinesiska filmsidan Mtime menar att det är filmbolaget Lionsgate själva som har bestämt att ändra datumet. Med tanke på demonstrationerna i Hongkong spekuleras det att innehållet i filmen är alldeles för politiskt känsligt och därför har man valt att försena premiären. Detta är inte helt osannolikt då ungefär en vecka efter att nyheten om att premiärdatumet hade ändrats för Mockingjay publicerades det bilder i flera tidningar där man kan se demonstranter i Hongkong stå och göra tre-finger-hälsning (三指敬礼), en gest som associeras med den grupp i Mockingjay som vill störta det autokratiska styret. För medborgare i Thailand som demonstrerar mot militärjuntans kupp mot regeringen den 22 maj har denna hälsning blivit en symbol för hela demonstrationsrörelsen. Huruvida förseningen är politisk grundad eller inte så kommer det i alla fall innebära stora förluster för Lionsgate då många potentiella biobesökare förmodligen kommer köpa en piratkopia istället. Den förra filmen Catching Firetjänade in 28 miljoner dollar på den kinesiska marknaden.

Boken ”en guldgruva och läsupplevelse” – första recensionen – Kina med Leijonhufvud

Sinologen och journalisten Göran Leijonhufvuds senaste bok Pionjär och veteran – 50 år med Kina släpptes nu i veckan den 25 november. Hannah Sahlberg som har jobbat som korrespondent i Kina för Sveriges Radio skriver så här om boken: “Ett par kapitel som särskilt förtjänar att lyftas fram är de om väggtidningarna och deras efterföljare: diskussionsforumen på det kinesiska nätet. Här arbetar reportern Leijonhufvud och forskaren Leijonhufvud förtjänstfullt tillsammans utan att mattas och ger med hjälp av sitt fenomenala personliga arkiv dessutom ett intressant perspektiv på kinesisk idétradition.”

Linus Fredriksson
linus.fredriksson@vflnyheter.se

Kultursöndag 23 november

China Box Office: ‘Interstellar’ Triumphs in Face of Tough Competition – The Hollywood Reporter

Trots den tuffa konkurrensen på biorepertoaren denna och förra veckan är det fortfarande Christopher Nolans film Interstellar som tar hem segerpokalen i mest sålda biljetter. Detta visar inte bara att science-fiction är en genre att räkna med när det kommer till att generera positiva siffror från biljettförsälning i Kina utan det visar också Nolans stjärnstatus trots konkurrens från franchise-filmer som Penguins och Don’t Go Breaking My Heart 《单身男女》. Enligt Entgroups senaste räkning har Interstellar än så länge tjänat in cirka 260 miljoner RMB. Och på mikrobloggsidan Weibo har meddelanden om Interstellar lästs över 750 miljoner gånger. Andra populära mikroblogginlägg på Weibo är förklaringar av olika scener från filmen där eventuella frågetecken kan ha uppstått för tittaren. Journalisten 公元1874 från tidningen Nanfang Zhoumo skriver att Interstellar redan har blivit kallad en konundrumfilm (烧脑电影). Förmodligen på grund av sin skildring av komplexa astrofysiska fenomen samt idén om högre dimensioner. Om man ska tro scifi-författaren Han Song är komplexa narrativ speciellt omtyckt av kineser. Song menar att en av anledningarna till att det gick dåligt för Star Wars på 80-talet berodde delvis på den anspråkslösa berättelsen. Den kinesiska publiken är van vid draman som Berättelser från träskmarkerna och Drömmar om röda gemak där stora karaktärsregister och en invecklad story är att föredra. Detta förklarar dock inte Avatar och Transformers 4 enorma popularitet. Interstellar hade premiär den 12 november i Kina.

CEO Zhu Huilong Talks about Heyi Film – The Chinese Film Market Magazine

Den 28 augusti i år utnämndes Zhu Huilong (朱辉龙) till Heyi Films (合一影业) nya VD. Bolaget Heyi Films är en ny gren i det internetbaserade företaget Youku Tudou (优酷土豆) som nu även kommer att satsa på att producera film. Heyi Films kommer att satsa mycket av sina marknadsförings resurser på att nå ut till alla mobil- och internetanvändare i Kina. Till hjälp har de tagit Sina Weibo och företaget som skapat Kinas mest använda mobil-webbläsare, UCweb. Tidigare i veckan rapporterades det också att Kinas största  mobilproducent Xiaomi också har investerat i Heyi Films . Heyi Films har också som mål att satsa på mer oetablerade regissörer till exempel var Youku Tudou med och finansierade Old Boys: The Way of the Dragon som är baserad på mini-filmen (微电影) och online-filmen Old Boys som snabbt blev ett internetfenomen som idag över 80 miljoner tittare har sett. Zhu Huilong är optimistisk och menar att succén med den senaste Transformers filmen visar att marknaden är mogen för fler sino-amerikanska produktioner. Nyligen kunde Youku Tudou meddela att dem nu har införskaffat rättigheter till både Big Brother och The Voice Kids. Båda två tv-program som Kinas president Xi Jinping förmodligen inte skulle kalla ”kvalitetsbärande” men i alla fall tv-program som saknar betänkligheter vad beträffar ideologisk korrekthet.

Linus Fredriksson
linus.fredriksson@vflnyheter.se

Kultursöndag 9 november

US – China Film Summit

I onsdags var det officiellt startdatum för det femte US – China Film Summit i Los Angeles. Toppmötet som har sitt fokus på att skapa nya möjligheter för filmarbetare på båda sidorna av Stilla havet att mötas har också skapats för att försöka underlätta kommunikationen mellan de båda sidorna. Förutom den språkliga barriären finns det även en dikotomi mellan de båda ländernas sätt att hantera arbetsprocesser i både för- och efterarbetet i en film – där Kinas inspelnings- och distrubitionstillstånd oftast kan sätta krokben även för de mer etablerade filmarbetarna.

Årets huvudgäster på mötet är skådespelaren och regissören Vicky Zhao (赵薇) samt skådespelarna Huang Xiaoming (黄晓明) och Tong Dawei (佟大为) som för tillfället spenderar sin tid i USA med att medverka i den USA-kinesiska samproduktionen Hollywood Adventures. De tre skådespelarna kommer även att få mottaga 2014 Film Ensemble of the Year award för deras medverkan i ovannämnda film. Andra utmärkelser som kommer att delas ut är 2014 Film Partnership of the Year award. Det nystartade filmbolaget Studio 8 – grundat av Warner Brothers före-detta chef Jeff Robinov – och kinesiska Fosun International (复星国际有限公司) kommer att dela på utmärkelsen. 

Under lunchtalet på US – China Film Summit informerade den nya chefen för China Film Co-production Corporation, Miao Xiaotian, att de än så länge har fått in över 80 ansökningar i år. Bolaget är det enda i Kina som ger tillstånd till utländska filmproduktioner att filma i Kina samt det enda bolag som kan godkänna samproduktioner med kinesiska filmbolag. Med en sådan makt över potentiella filminspelningar är det inte konstigt att många filmarbetare och investerare känner oro, speciellt med tanke på det godtyckliga censur-systemet, och aldrig riktigt vet vilka ämnen som är politiskt känsliga. På frågan vad det är som skulle kunnas tänkas vara ett känsligt ämne att göra film om i Kina nämner Miao Xiaotian att en utländsk film blev nekad samproduktionstillstånd för att den ville göra en film om miljöförorening. Censuren är dock något som paneldebattörerna under dagen avfärdade som ett smärre problem.

Producenten Janet Yang sa under mötet ”Transformers and Beyond: Inside the process of creating U.S.-Chinese crossover films att det istället är steget från manus till inspelning som är svårare att realisera i Kina och Dede Nickerson, chef för produktion och utvekling för Sony Picturesi Kina, pekar samtidigt på att det är saknaden av ett åldersgräns-system för film som gör att filmproduktioner måste vara tillgängliga för alla vilket i sin tur också leder till inskänkt frihet i berättandet. Men i överlag var deltagarna i paneldebatten positivt inställda till framtida samproduktioner och Peter Shiao, ordförande för dagens event och Vd för Orb Media Group, sa under ”Content Conver gence: How Baidu, Alibaba, and Tencent are changing the world”-mötet att idag har varit:  ”the most important conversation in the worldwide entertainment industry.”.

Journalisten Jonathan Landreth slutreportage om U.S – China Film Summit är dock inte helt optimistisk över filmbranschens framtid i Kina. För nästan en månad sen den 15 oktober under ett symposium om konst talade kinas president Xi Jinping till en publik bestående av människor från olika delar av kultursfären om bland annat att göra mer kvalitativ konst: ”Popularity should not necessitate vulgarity and hope should not entail covetousness, pure sensual entertainment does not equate to spiritual elation.”. Landreth själv ser också en tendens till att den kinesiska filmen mer och mer anpassar sig efter marknadens behov vilket i sin tur leder till att filmer tappar i kvalité och innehåll. Den senaste filmen som stärker Landreths tes är Ning Haos film  Breakup Buddies (心花路放) där två vänner – spelad av skådespelarna Xu Zheng och Huang Bo från den mycket populära filmen Lost in Thailand – försöker ha sex med så många tjejer som möjligt. Clarence Tsuis, från The Hollywood Reporter, recension talar för sig själv. Senaste rapporten från biografer visar att filmen har gått förbi Zhou Xingchis Resan till väst i biljettintäkter.

 Linus Fredriksson
linus.fredriksson@vflnyheter.se

Kultursöndag 2 november

Is it a golden age for Chinese cinema? – BBC News

Korrespondent Linda Yueh ger en kort introduktion till den kinesiska filmhistorien och försöker sedan förklara den nutida kinesiska filmmarknaden och vad det är som hindrar den från att ta sig utanför sitt lands gränser och locka till sig en internationell publik. Problematiken i Yuehs beskrivning av den kinesiska filmhistorien ligger främst i att hon skriver i absoluta termer. Till exempel dog inte den kinesiska filmen en plötslig död från 1949 för att sedan återuppstå i slutet av 70-talet. Hon har rätt i att den kinesiska filmen efter 1949 i jämförelse med den som gjordes på 30-talet inte var lika populär utomlands men distributionen av film på 30-talet var mest fokuserad gentemot andra länder i Öst- och sydöstasien. Den kinesiska filmen var i allra högsta grad levande efter 1949 (filmbranschen nationaliserades 1952) och branschen gick igenom olika perioder av relativ konstnärlig frihet blandat med sträng kontroll. Filmforskaren Zhang Yingjin (Chinese National Cinema, 2004) menar att den kinesiska filmbranschen ständigt gick igenom en ”zigzag development” under denna perioden. Från det att Kulturevolutionen började 1966 och fram till den officiellt upphörde 1976 gick filmbranschen igenom sin värsta period men produktionen stannade inte upp helt. Fram till 1973 producerades endast Jiang Qings modell-operor (样板戏) men efter det började filmproduktionen sakta komma igång igen.

Trots faktamissarna har reportaget några intressanta delar. Till exempel intervjuar hon regissören Lu Chuan under hans inspelning av science fiction-filmen The ghost who turned out the light 《鬼吹灯》 där Lu talar sig varm om framtiden för kinesisk film. Personligen hoppas jag att regissören Lu Chuan har rätt och att den kinesiska filmen nu är på väg in i en ny guldålder. Enligt Lu är det första steget för kinesiska regissörer att undvika ”känsliga ämnen” vilket i sin tur leder till smidigare processer för att få inspelnings- och distributionstillstånd samt att regissörer kan lägga mer fokus på det som film är bäst på, att underhålla publiken. I samband med intervjun av Lu Chuan pratar hon även om den populära skådespelaren Yao Chen (姚晨) och menar att det är viktigt att ha med stjärnor i filmer om man vill slå internationellt. Något som Hollywood-producenten Lynda Obst menar inte är nödvändigt i dagens filmindustri då det är effekterna och filmen i sig som är superstjärnan och inte skådespelarna.

How are Chinese names usually translated into English in works of fiction? – Quora/Brendan O’Kane

VFLnyheters Kultursöndag använder sig av många informationskanaler för att förmedla nya och intressanta tankar, artiklar och idéer, eller en utäxling av tweets mellan två individer, om Kina. Denna gången har det kommit till ett svar på Q&A-sidan Quora som har författats av Brenda O’Kane, översättare och doktorand i Kinastudier på Pennsylvania universitetet. O’Kanes menar att han aldrig skulle översätta namn då detta kan leda till namn som prinsessan Jade Fenixen och problemet översättning av sådana namn är att man lägger för mycket vikt på namnets innebörd – vilket O’Kane menar spelar stor roll men inte i vardagliga interpersonliga möten. O’Kane fortsätter dock förklara att vid smeknamn är det mer problematiskt och där är det upp till översättaren att hitta en harmoni i översättningen. Göran Malmqvists översättning av Li Ruis bok Den molnfria rymden är för mig en exemplarisk översättning av smeknamn. Inte bara känns det som att dialogerna som hålls av karaktärerna i Femmannabyn skulle lika väl kunna ha tagit plats i ett litet samhälle i Skåne utan översättningen av namnen gör även berättelsen mer levande.

The North America Chinese Directors Short Film Tour (Short Film Tour) – The Chinese Film Market

“5 years ago, there were very few Chinese directors or film students in the States. The China film market was dominated by big directors and blockbusters. But now, the number of Chinese film students in the States is soaring and younger directors have a bigger share in China. The market and audiences call for young directors who can handle films in all kind of genres, so I was more convinced this is the right thing to do.”, skriver He Fan en av samordnarna och grundarna bakom Enmaze, ett filmbolag grundat av unga kinesiska filmarbetare som också ligger bakom Short Film Tour. He ser inte bara ett stigande antal av kineser som nu studerar film i USA utan också att ett stort antal av dem också gör sig sedda genom festivaler och andra evenemang. He Fan vill själv se att Enmaze kommer att bli som filmbolaget Miramax som började smått och sedan arbetade upp sig till toppen. Den sista visningen av Short Film Tour var i Chicago den 28 oktober.

Linus Fredriksson
linus.fredriksson@vflnyheter.se

Kultursöndag 26 oktober

It’s a Long Way to the Top (if You Wanna Be a Uighur Pop Star) – Time

”His catchy songs fuse the rhythms of Central Asia with the stylings of global pop—a sort of Sufi poetry-meets-Justin-Bieber vibe.” skriver Times reporter Emily Rauhala om den uighuriske popstjärnan Ablajan. Rauhala rapporterar från Xinjiang-provinsen i det lilla  och rurala samhället Sangzhu med endast 30.000 invånare men när Ablajan anländer till Sangzhu i sin turnébuss exploderar atmosfären med skrikande tonåringar som är helt till sig av förväntan. Ablajan vars uppväxt förkroppsligar bilden av en underdog har lyckats bryta sig loss från en lågavlönad och grå framtid och är nu på väg att lanseras som en popstjärna i hela Kina. Och enligt Rauhala personifierar Ablajan för sina fans en modern och framgångsrik uighur och detta är även något som Ablajan själv försöker förmedla till sin publik. Att studera flitigt och modernisera sig själv är en av de saker han brukar uppmuntra sina lyssnare till att göra. Det var när Ablajan var 14 år och för första gången hörde Michael Jackson på radion som han insåg att världen var större än den by han bodde i. Rauhala skriver också mycket kring den segregation och rotlöshet som många uighurer känner i takt med att politiken från Beijing gör sig allt mer påtaglig.

科幻小说《三体》将拍电影版孔二狗公司获版权– 中国新闻网

Den 17 oktober kunde det officiella Weibo-kontot för Three Body filmen annonsera att den kinesiska scifi-författaren Liu Cixins bok med samma namn kommer att börja spelas in i år. I september förra året rapporterades det att regissören Zhang Fanfan (张番番) hade erhållit rättigheterna till att göra en film på boken men sedan dess har det varit mycket tyst kring filmens vara och inte vara. Rykten gick också om att skådespelaren Ge You och Nicolas Cage skulle agera i filmen men det har dementerats av inblandade parter. Nu är det i alla fall klart att rättigheterna för filmatiseringen av boken har köpts upp av företaget Youzu Interactive (游族影业). Youzu Interactive är sedan tidigare ett etablerat företag in om spelindustrin och samtidigt som Kong Ergou, VD för företaget, annonserade att man fått rättigheterna till att göra Three Body filmen meddelade han också att där finns en plan på att också göra fem till sex spel som är baserad på hela triologin. För övrigt meddelade Youzu Interactive också att man planerar på att ta hjälp av experter från Hollywood för att produera filmen. Trots den goda nyheten om att man försöker få liv i scifi-genren inom den kinesiska filmindustrin finns där dem som tvivlar på möjligheten att kunna spela in filmen. Författaren Liu Cixin har själv sagt att det är alldeles för svårt att göra en film på boken. En presskonferens om filmen kommer att hållas någon gång i början av november.

Internet Internment, Part I – The World of Chinese

Games in Asias huvudredaktör Charlie Custer första del om spel- och internetberoende i Kina tar oss till en mörk del i det kinesiska samhället; internetcafén. Custers försöker få lite klarhet i vad det är hos de kinesiska spelarna som gör att dem är mer mottagliga för ett beroende gentemot spel. Som VFLnyheter har skrivit tidigare var Kina det första landet som satte en diagnos på internetberoende och enligt vissa uppgifter tror man att upp till fyra miljoner av Kinas 40 miljoner unga internetanvändare har ett beroendeproblem. Även om det är svårt att få en exakt siffra menar Custer att mycket av problematiken ligger i att man i Kina, till skillnad från i USA och Europa, oftast spelar på internetcafé och inte hemma. I hemmet har föräldrarna i alla fall någon form av kontroll på ens spelvanor men på ett internetcafé, menar Custer, är det fritt fram att spela hur länge man vill – Kina har regleringar för hur gammal man måste var för att spela på ett internetcafé men oftast ser man mellan fingrarna. Förra året uppmärksammades ett mord i Shandong-provinsen där en man mördade en expedit i en kosmetikabutik. Motiv? Mördaren behövde pengar för att visa för sina föräldrar att han faktiskt jobbade under dagen när han egentligen satt på ett internetcafé och spelade.

An author’s advice: Live true to yourself, says Nobel winner Gao Xingjian – South China Morning Post

”People talk about social identity, national identity or cultural identity. But why should we be confined by these labels if financial capital has none in the globalised world,”, säger Gao Xingjian i ett samtal om hans bok Andarnas berg 《灵山》. En stor del av Gaos böcker har redan översatts till svenska av Göran Malmqvist men en av anledingarna till att han är i Hongkong är för att lansera hans nya film Requiem for Beauty. Gao kommer att stanna i Hongkong i ungefär en vecka innan han åker vidare till Singapore. Han har nämnt att han inte har planer eller tid för att stanna och besöka protestplatserna för Occupy Central. En annan landsförvissad kinesisk författare, Liu Zaifu, ska möta upp med sin gamle vän Gao på måndag och diskuterra litteratur på Hong Kong University of Science and Technology.

Beijing mouthpiece calls for pro-Occupy celebrities to be banned from mainland – South China Morning Post

Först ut i veckan för att föreslå att skådespelare som inte var patriotiska skulle inte få jobba i Kina var den evige bondlurks-tolkaren Zhao Benshan. Tidningen Xinhua tog efter polemiken och utvecklade den till att även innefatta de som stödjer Occupy Central-rörelsen. Kända personer som har visat stöd för rörelsen är bland annat artisten Denise Ho och skådespelaren Chapman To. Xinhua menade på att det är dumt av skådespelarna att bita den hand som föder dem och enligt en mätning som utfördes av tidningen tyckte många läsare likadant. Chapman To gillade dock inte liknelsen och svarar: ”The one who gave birth to me and fed me was my mother,” he wrote online. ”Did you [mainland internet users] pay me to go to school? Did you look after me when I was sick? Did you pay my school fees at the Academy for Performing Arts?”

Linus Fredriksson
linus.fredriksson@vflnyheter.se

Occupy Central i nio bilder

(1) 残伞诀 (Grymma paraply-trick). Tweetad av James Griffiths @jgriffiths 07:28 22 oktober. Bild: 学民思潮 (Scholarism)/Picnews 图片新闻.

(2) Utan titel. Tweet från SCMP-journalisten Vivienne Chow @Viviennechow. Bild: Tania Willis @twillistration.

(3) Utan titel. Tweetad av 成涛 Cheng Tao @taocomic (på Weibo: 成涛漫画) . Har blivit borttagen i efterhand på Weibo.

(4) Hear the people sing. Proteströrelsen OccupyCentral skapade sig inte endast en identitet genom att jämföra sin rörelse med andra historiska kinesiska rörelser utan influenserna kom även från andra länder. I många filmer och bilder från media som var på plats i Hongkong kunde man se hur demonstranterna i Hongkong lyfter upp sina händer över huvudet när de gick mot polisen eller när polisen närmade sig dem. Detta var något som protestanterna i Ferguson, Missouri också gjorde efter det att man hade fått reda på att den svarta tonåringen Michael Brown hade blivit brutalt nerskjuten av en polis efter det att han hade blivit beordrad att hålla händerna över huvudet. Texten på bilden ”Hear the people sing” syftar till Victor Hugos Les Misérables, eller rättare sagt musikalen som är baserad på boken där en av låtarna heter just Do You Hear the People Sing?

(5) Umbrella vs. Teargas. Denna bilden och Hear the People Sing är båda designade av @sincc (Instagram). Hennes bilder är enligt mig själv de mest stilrena och snyggaste. På hennes profilsida kan man se många fler av hennes bilder som har med Occupy Central att göra. På samma dag som protesterna officiellt startade, den 28 september, använde polisen tårgas mot demonstranterna varpå många av demonstranterna skyddade sig själva mot tårgas och pepparspray genom att använda sina paraplyn.

(6) Umbrella Man. Denna bild publicerades på Twitter av 在水一方 @szeyan1220. Förutom att bilden gör en direkt koppling till Tank man (坦克男子/王维林) från 1989 på morgonen den 4 juni (någon timme efter det att den kinesiska regeringen hade bestämt sig för att göra slut på protesterna med våld) alluderar även bilden till Ai Weiweis så kallade leg-gun pose-selfie från 11 juni i år. Vad detta ska ha för betydelse för Occupy HK är oklart då tolkningarna av leg-gun pose är många. Den vita texten kan översättas till följande: ”Men, Farbror Upprätthålla Stabilitet, vi har ju bara ett paraply.”

(7) Toronto Umbrella. Postad av Isabella Steger @stegersaurus. Fotot har tagits vid en vägg nära toaletten vid Lennon wall. Artist okänd.

(8) Utal titel. Tweetad av 青罗卜 @oiax. Bilden är ritad av Kagura Invisible Socis. Bilden är dedikerad till förskoleläraren Chun Hoi Yan och Wong Wing Hang som skapade en bildberättelse för barn med protesterna som bakgrund till historien.

(9) Umbrella Zhou Xiaomu. Tecknaren Zhou Xiaomo (周小某) har gjort en handfull av olika teckningar som har med OccupyCentral att göra. Zhou förklarar själv att han egentligen inte har någon åsikt om Occupy-rörelsen men när han hörde att poliserna hade använt tårgas mot de fredliga demonstranterna kände han en stor besvikelse och använde det enda vapen han kände till — pennan. Bilden anspelar på rollspelens väljande av vapen där farligheten översätts i matematiska formler. I denna bild får vi reda på att ett paraply ger +100 i attackstyrka, +2 i försvar och +30% i vattenmotstånd men -5 i snabbhet.

Linus Fredriksson linus.fredriksson@vflnyheter.se

Kultursöndag 19 oktober

The Old Godmother spices up Chinese food – Peverelli on Chinese food and culture
Känner du igen uttrycket 想家就吃老干妈 (När du längtar hem, ät Gudmodern) har du förmodligen redan blivit hänförd av den aromatiska chilipastan från Kina. Personligen är jag en av dem som har börjat experimentera med att pröva olika chilipastor när jag lagar sichuaneisk mat. Till exempel använder jag mig nu av 蒜蓉豆豉酱 (black bean garlic sauce) istället för 辣豆瓣酱 (chili bean sauce) när jag gör 回锅肉 (eller Åter-i-grytan-kött som Johan Björksten kallar det i sin översättning av Linlins kinesiska matlagningsbok Kina – Matens rike). Den nederländske Peter Peverelli, som forskar om kinesisk entrepenörskap, har ett gediget intresse för den kinesiska matkulturen som han skriver om på sin blogg. Peverelli berättar bland annat att när han kom till Beijing som student år 1975 fanns det knappt några restauranger som serverade stark mat medan det idag finns tusentals restauranger som serverar mat från chilivänliga provinser som Sichuan och Hunan. Att chilin har blivit mer populär märks också på finansmarknaden där försäljningen av chili uppgår till hela 30 miljarder amerikanska dollar. Den kinesiska andelen av den internationella marknaden uppgår till en tredjedel. Peverelli listar Kinas 10 största företag som producerar chilipasta och som väntat är Laoganma den största. På listan finns även Lee Kum Kee (李锦记), som grundades redan 1888, vars närvaro i svenska asienbutiker förmodligen är en av de mer familjära chilipastaproducenten i Sverige.

 The Yellow Pearls of China – Women with a PhD – Caixin
”In China it is said that there are three types of people: men, women and women with a PhD”. Uttrycket leftover women (剩女får i denna artikel av Alex Zhou och Philip J. Fang ett nytt ansikte. Doktorandstudenten Wang Yujia berättar att stigmatiseringen av leftover women är så pass påtagligt att många föräldrar uppmanar sina döttrar till att inte bli doktorand. Även om trenden visar att fler och fler kvinnor skaffar sig en examen är siffrorna fortfarande ojämna när det kommer till fördelningen av jobbpositioner inom universitetsvärlden. I Kina innehar kvinnor 25 procent av jobben på universitet medan det i Japan endast är hälften av det. Yujia menar att detta förmodligen har att göra med kinas traditionella syn på kvinnor som en del av hemmet (tänk det gamla ordspråket Kvinnor styr i hemmet och männen allt utanför 女主内男主外) samt att det också kan ha något att göra med den gamla kinesiska indelningen av yrken (Four categories of the people 士农工商).

Shanghai Female Journalist Chorus (SFJC) avslutar Lunds körfestival – VFLnyheter
Körgruppen SFJC (上海女记者合唱团) grundades år 1996 och har sedan de startat uppträtt på olika platser runt om i världen. Igår kväll anlände dem till Lund och kommer att uppträda på Lunds stadsteater idag kl.16.30. Uppträdandets längd är på ca 40 minuter och det kommer att sjungas både kinesiska och engelska låtar. SFJC består av 27 styckna personer varav 4 är män. Så här skriver Lunds körfestival om SFJC: ”Sedan några år reser kören regelbundet utomlands och har bland annat medverkat i körfestivaler i Österrike och Frankrike. I år har kören varit i Italien och från den turnén bjuder kören Lundapubliken på ett program med asiatisk, främst kinesisk musik, iklädda sina vackra qipao-klänningar.”

Linus Fredriksson
linus.fredriksson@vflnyheter.se

Kultursöndag 12 oktober

Oscars: China selects ‘The Nightingale’ for Foreign Language category – The Hollywood Reporter (THR)

Namnet på Kinas bidrag till Oscarsgalans kategori för Bästa utländska film blev fransmannens Philip Muyls film Nightingale (夜莺). Senaste gången Kina kom med som en av de fem nominerade på Oscarsgalan var 2002 då Zhang Yimou stod för regin till filmen Hero (英雄). Sedan 2006 väljer Amerikanska filmakademien ut nio filmer en vecka innan den officiella galan och utifrån dem nio filmerna väljer en 30-mannajury ut fem filmer som kommer vara galans nominerade i den ovannämnda kategorin. Enligt THR skickade SAPPRFT (State Administration of Press, Publication, Radio, Film and Television) in sitt bidrag strax innan nationaldagsfirandet den 1 oktober och bidraget offentliggjordes strax efter firandet var över. Producent och medförfattaren Ning Ning (宁宁) meddelar att en presskonferens kommer att hållas den 20 oktober. Många kanske undrar varför andra filmer som till exempel Jiang Wens Gone With the Bullets, Jean-Jaques Annauds Wolf Totem och Zhang Yimous Coming Home inte blev skickade som Kinas bidrag då dessa tre filmer redan har skapat sig ett internationellt rykte. De två förstnämnda filmerna blev inte valda på grund av att dem inte klarade Akademiens krav för nominering och anledningen till att Zhangs film inte kom med beror på att den berör ämnen som Kulturrevolutionen, säger en källa som Sina Entertainment har intervjuat. Detta är också anledningen till att Wang Xiaoshuais film Red Amnesia inte heller lyckades gå vidare. Detta är den andra samproduktionen någonsin som blir Kinas bidrag och Muyls berättar att 80 procent av filmarbetarna kommer från Kina. Framtiden kommer förtälja om Nightingale klarar konkurrensen mot 82 andra länders bidrag där bland annat de kritikerrosade belgiska brödernas film Two Days, One Night ingår.

Collecting Insanity – China File

Regissören till den korta dokumentären Collecting Insanity, Joshua Frank, har lyckats fånga en mycket intressant bild av det innovativa och nyskapande museum-klustert Jianchuan museum (建川博物馆) som ligger i staden Anren (安仁镇) i Sichuan provinsen. Intervjuerna med Fan är inte bara en fröjd att lyssna på då Fan har en förmåga att tala om sitt museumprojekt med ett väldig målande språk, utan intervjuerna varvas med klipp från museumet där till exempel emaljmuggar prydda med politiska slagord blandas med tusentals torson av Mao Zedong. Jianchuans museum har till skillnad från de kinesiska statsdrivna museumen inriktat sig på att visa upp historiska artefakter från de mörka perioderna i den moderna kinesiska historien. Strax efter att Kinas nationella museum i Beijing hade återöppnats år 2011 ägnades endast ett fotografi och en text på tre meningar till Kulturevolutionen. Museumet i Jianchuan har mer att visa men Fan är fortfarande återhållsam med att visa upp allt från Kulturrevolutionen då många av förövarna och offerna fortfarande lever. Dessa politiska kampanjer är inte helt oproblematiska för många besökare och precis som en besökare säger: ”That era wasn’t crazy, it was completely insane”. Museumet är också unikt i dess sätt att hantera nutida katastrofer. Till exempel har man en utställning om Ya’an jordbävningen i Sichuan år 2008 där den jordbävningsöverlevande grisen Pig Strong springer runt på museumets mark som får figurera som ett minne för de överlevande.

A New Look at Hong Kong Triad Life in ‘Gangster Pay Day’ – Wall Street Journal

Regissören Lee Po-cheungs kommande film Gangster Pay Day 《大茶饭》(titeln är ett dialektalt uttryck som syftar på att man hållet på med viktiga affärer men idag syftar det mer på att man är yrkeskriminell) avslutade Bhusans filmfestival igår. Trots namnet på filmen går den mot strömmen inom gangstergenren och visar en Hongkong-gangsters kriminella vardag utan eldstrider och visar istället hur dem försöker leva i en värld där Triadernas spelplan blir allt mindre. Regissören Lee använde sig av två förredetta triad-medlemmar för att få ett realistiskt intryck av hur triad-bossar hanterade saker och ting. Lee säger också att han inte tror att triad-filmer kommer att vara lika populära som förut då det skapar problem när man gör en samproduktion med filmbolag från Kina: ”It’s so difficult to make a gangster movie because the younger generation doesn’t understand [triad culture], while the older generations, who know what triads are, would think [the genre] is so clichéd… And because gangster movies are still prohibited in China, it can’t be a co-production project, and that brings down the budget.”

China’s Indie Rock Sound Reaches Central Park – New York Times

Många som har varit i Beijing eller Shanghai känner förmodligen till musikfestivalen Modern Sky Festival. Festivalen lockade till sig cirka 260.000 besökare i Kina detta året och även om den drog mycket mindre på deras USA-debut i New York, Central Park säger festivalens grundare, Shen Lihui, att det var helt rätt tid för att starta upp i USA. Några av de kinesiska banden som spelade på festivalen var bland annat det Beijing-baserade bandet Second Hand Rose Queen Sea Big Shark.

Linus Fredriksson

Kultursöndag 28 september

Golden Era to represent Hong Kong at Oscars – Film Business Asia

Det står nu klart att Ann Huis film The Golden Era 《黄金时代》, som handlar om den kinesiska författaren Xiao Hong (萧红) kommer att bli Hongkongs bidrag till den 87:e Oscarsgalan nästa år. Xiao Hong kom att bli känd strax efter att hon hade fått sin bok The Field of Life and Death 《生死场》publicerad, som en av Kinas mest kända författare, Lu Xun, skrev förordet till. Enligt Guy Lodge, filmkritiker på tidningen Variety, är det just Xiao Hongs  förhållande till män som leder berättelsen framåt. Lodge ger även filmen kritik för sin bristande förklaring till händelser i filmen samtidigt som han kallar manuset för att ha en: ”Wikipedia-style structuring that plagues the genre”. I filmen är det Tang Wei ( Lust, Caution) som porträtterar Xiao Hong och Wang Zhiwen (Together) spelar Lu Xun. Hongkong har sedan tidigare haft två filmer nominerade i kategorin “Bästa utländska film”, Farewell my Concubine (霸王别姬) och Raise the Red Lantern (大红灯笼高高挂).

Fotnot: anledningen till att nomineringen har gått till Hongkong för ovannämnda filmer är oklart. Finasieringen har skett genom finanser från Hongkong men det kreativa arbetet har utförts till stor del av fastlandskineser. Till exempel blev Lust, Caution inte tillåten att representera Taiwan år 2007 då filmen inte ansågs uppfylla kriterierna för att vara taiwanesisk. Frågan om Hongkong skulle kunna räknas som ett land är också problematiskt då det fram till 1997 var en engelsk koloni och efter det en autonom stat som tillhör Folkrepubliken Kina. En av de mer enkla anledningarna till att nomineringen tillföll på Hongkong kan vara på grund av att filmen uppfyllde kraven för visning (filmen måste visas inom en viss tid och sju dagar i rad på en biograf för att godkännas) i hemlandet medan den inte gjorde det i Folkrepubliken Kina

 

On homosexuality in Chinese gaming culture – Games in Asia

Charles Custer har länge varit etablerad som frilansjournalist i Kina och blev även en del av tv-värden Yang Ruis xenofobiska attack mot utlänningar i Kina maj 2012. Custer är nu chefsredaktör på Games in Asia och har översatt en artikel om homosexualitet i den kinesiska spelsfären från spelsidan 17173. Författaren bakom originaltexten skriver om det ökande användandet av nedsättande fraser om homsexualitet i MMO-spel (något som den svenska spelsidan Kraid också skrev om i samband med releasen av Battlefield 3) men nämner samtidigt också den positiva utvecklingen i hur spelindustrin använder sig mer och mer av gay culture i spelen. Ett spel författaren speciellt nämner är Jianxia Qingyuan 3 (剑侠情缘3) : “everything from the storyline to the character design is infused with gay culture”. Eftersom jag personligen inte har spelat detta spel är det oklart vad detta skulle innebära. Custer är positiv till den öppenhet som många spelare i Kina har gentemot sexualitet men: “his suggestion that gay content in games is somehow psychologically scarring straight gamers is patently ridiculous”.

 

Ming: 50 Years that Changed China review – misleading and unhelpful – The Guardian

Jonathan Jones, författare och konstkritiker, ger sig i kast med att resencera den nya utställningen Ming: 50 years that Changed China som nu finns utställd på British Museum i London. Jones är mycket imponerad av de föremål som ställs ut men är samtidigt frustrerad över att utställningens fokus ger företräde åt överdrivet spektakel för föremålens påverkan på den samtida konstsfären under Ming-dynastin istället för att vara informativ. Han menar på att själva titeln på hela utställningen är i sig missvisande då mycket av den kulturella produktionen under början av Ming-dynastin var i själva verket nyskapande replika av äldre objekt. Förvisso, menar Jones, visar utställningen hur hoveunucken Zheng He begav sig ut med en hel flotta kinesiska fartyg för att bland annat samla in tribut (finns också en teori om att kejsare Yongle var efter hans föregångare) men Jones tycker fortfarande det är missvisande och påstå att kejsarna under Ming var öppna för utländska influenser när en del av dem istället försökte isolera Kina. Föreställningen pågår fram till den 5 januari nästa år.

 

Yoshiko Yamaguchi, film star and politician, 1920-2014 – Financial Times

Yamaguchi, eller Li Xianglan (李香兰) som hon också kallades under sin period i Kina. Gick bort den 7 september i år. Li föddes av japanska föräldrar som hade bosatt sig i Fushun (抚顺), det då japansk-ockuperade nordkinesiska området som kallades Manchuriet. Redan som 18-åring år 1938 medverkade hon i sin första spelfilm Honeymoon Express (蜜月快车) som producerades av Manchukuo Film Association, ett samägt filmproduktionsbolag där parterna bestod av den japanska regeringen och Sydmanchuriska järnvägen. Li Xianglan kom att medverka i ett flertal filmer för bolaget där några av filmerna kom att främja den japanska idén om panasianismen. Dessa filmer kallades National Policy-filmer (国策映画) men allra känd kom hon att bli för sina sånguppträdanden i sina filmer. Efter krigets slut kom hon att flytta tillbaks till Japan år 1946 där hon fortsatte sin karriär som skådespelare. Li kom också att göra skådespelarkarriär i USA (hon medverkade bland annat i King Vidors film Japanese War Bride under sitt amerikanska namn Shirley Yamaguchi) och i ett senare skede av sitt liv blev hon även politiker inom Liberaldemokratiska partiet i Japan: “She expressed regret for her propaganda work, though maintained she had been unable to appreciate what it was at the time. Her memoirs are filled with the sort of blunt criticism of Japanese wartime abuses that is heard increasingly rarely in today’s LDP, led by the revisionist-minded Shinzo Abe.

Linus Fredriksson
linus.fredriksson@vflnyheter.se

Kultursöndag 14 september 2014

In China a Search for Oscar Contenders – New York Times (Sinosphere)

Spekulationerna kring vem som ska representera Kina i den kommande Oscarsgalan den 22 februari är i full gång. På en presskonferens den 1 september pratade Jiang Wen om sin kommande film Gone With the Bullets 《一步之遥》, som har premiär den 18 december i Kina. Under ett tillfälle vid presskonferensen, efter att talat om filmens  chanser att bli nominerad som Kinas bidrag till Oscarsgalan, vände sig Jiang Wen själv mot tjänstemännen från SAPPRFT (State Administration of Press, Publishing, Radio, Film and Television): “How about just sending us?” he said with some mirth. “Who else could represent China at the Oscars?”. En annan potentiell kandidat är Zhang Yimou med sin senaste film Coming Home 《归来》. Enligt Shelly Kraicer, filmkritiker och medarbetare på Chinafile, har Coming Home stor chans att gå vidare eftersom Zhangs berättelser oftast följer den officiella partilinjen, dessutom är han redan ett stort namn i väst. Att Zhangs Att leva 《活着》en gång var en 禁片 (förbjuden film) spelar inte längre någon roll för beslutsfattarna. China Film Groups egna huvudchef La Peikang tror på filmen Wolf Totem 《狼图腾》. Filmen, som är baserad på Lü Jiamins (pseudonym Jiang Rong) bästsäljande bok med samma namn, är också tippad som en favorit i år. Isabelle Glachant — fransk producent baserad i Kina — tror däremot inte att filmen har stora chanser att gå vidare i nomineringsprocessen eftersom regissören av filmen, Jean-Jacques Annaud (Sju år i Tibet), inte kommer från Kina. Det har även skrivits att Black Coal, Thin Ice 《白日焰火》 skulle vara en potentiell kandidat. Filmen vann Golden Bear for Best Film på Berlins filmfestival i februari och skådespelaren Liao Fan vann Silver Bear for Best Actor. Än så länge har Kina haft två nomineringar till Oscargalans Bästa utländska film-kategori. Zhang Yimous Ju Dou 《菊豆》 och Hero 《英雄》. När Oscarkommittén gav priset till Ang Lees Crouching Tiger, Hidden Dragon《卧虎藏龙》 räknade de filmen som taiwanesisk.

Shakespeare’s complete works to be translated in to mandarin – BBC News

Den brittiska regeringen donerar 1.5 miljoner pund för en kinesisk översättning av alla Shakespeares verk. Kultursekreterare Sajid Javid annonserade också att 300.000 pund kommer också att doneras till Royal Shakespeare Company för en turné i Kina. “This funding means Western and Eastern cultures can learn from and be enriched by one another and what better way than using the works of Shakespeare”, sa Javid. Under ett möte mellan George Osborne och Kinas vice-premiärminister (och inte vice-president som BBC News skriver) Ma Kai på det årliga UK-China Economic and Financial Dialogue i London bestämdes också att ytterligare 300.000 pund kommer att användas till att finansiera ett utbyte mellan kinesiska och brittiska museum.

The top 10 hottest PC games in China – Games in Asia

Har du undrat vad de spelar för PC-spel i Kina den senaste tiden eller är du fortfarande övertygad om att World of Warcraft (WOW) är så pass populärt att det håller kinesiska fångar vakna även på natten? För några år sedan puttades WOW ner från första platsen för att ersättas av det lagbaserade onlinespelet League of Legends som fortfarande innehar första platsen. Kinesiska spel som finns med på listan är bland annat Demigods and Semidevils 《天龙八部》– baserad på författaren Jin Yongs wuxia-serie med samma namn — och Fantasy Journey to the West 2  《梦幻西游2》som baseras på berättelsen Färden till Västern. Games in Asia rapporterade också i veckan att Steam ska släppas officiellt i Kina. Distribueringsprogrammet Steam — ett så kallat content delivery-network –finns redan tillgängligt i Kina genom inofficiella kanaler och många befarar att när det har godkänts av det kinesiska kulturministeriet kommer mycket av innehållet i Steam att försvinna eftersom många av spelen som finns tillgängliga ännu inte har blivit godkända av denna instans.

Anonymous – Buddhadharma

Utställningen Anonymous: Contemporary Tibetan Art består av verk skapade av 27 olika tibetanska konstnärer, varav större delen inte längre befinner sig i Tibet. Många har lämnat sitt land för ett annat mycket på grund av att de inte längre kan utöva sin religion i den utsträckning som de själva önskar, på grund av inskränkningarna i religionsfriheten, för att uttrycka det milt. Konstkritikern Kay Larson skriver: “Traditional Buddhist art visualizes sources of refuge and has long been defined by intricate rules of color, proportion, ornament, and gesture. If refuge is a spiritual haven, refugee status is a flux condition colored by darkness, confusion, and sorrow. These fracture lines crackle through the exhibition, separating artists living in repressive environments from those who are prospering—or at least holding their own—in the diaspora.”. För att nå de artister som är bosatta i Tibet var man tvungen att, för att ta ett exempel, smuggla ut videokonst. Mycket av konsten tar även upp konflikten mellan hankineser och tibetaner och hur denna konflikt även skapar en obalans mellan den olika kulturerna.

Linus Fredriksson
linus.fredriksson@vflnyheter.se

Recension: Pekingsyndromet – Kina, makten, pengarna

I Ola Wongs senaste bok Pekingsyndromet följer den ständiga Kinakorrespondenten i samma fotspår som författaren Naomi Klein och dokumentärfilmaren Adam Curtis när det kommer till berättarstil. Precis som Klein i Chockdoktrinen och Curtis i The Century of the Self använder sig Wong av ett psykologiskt fenomen för att förklara ett samhälles nuvarande tillstånd och dess befolknings mentalitet.

I Wongs fall har han använt sig av Stockholmssyndromet, som myntades av Nils Bejerot efter Norrmalmstorgsdramat i augusti 1973, för att beskriva hur ”Mao höll genom partiet Kina som gisslan, och för att överleva i det systemet gjorde dagens partiledare sig själva till lydiga och lojala slavar åt gisslantagaren”.

Ibland tenderar berättelsen om den psykiska åkomman (Pekingsyndromet) och de drabbade (de kinesiska ledarna) att vara alltför krystad för att skapa tillräcklig många övertygande och tydliga exempel.

Visst, det är ett otroligt intressant och fängslande berättarkoncept, men det som gör denna bok riktigt bra är Ola Wongs journalistiska arbete samt hans essästil och förmåga att leverera allegorier och liknelser för att tydliggöra bilden av dagens Kina.

I Pekingsyndromet mjukstartar Wong med att berätta om Kina sedan revolutionen 1949 ända fram till partikongressen 2012. Inledningen, som fortsätter rätt långt in i boken, är informativ och en repetition för alla dem som redan är bekanta med modern kinesisk historia.

Men även om man kan sin historia är Ola Wong ett nöje att läsa eftersom han varvar historia med små korta avbrott där han låter till exempel historikern och förre detta Xinhuajournalisten Yang Jisheng (杨继绳) bryta in med kommentarer om sin egen forskning kring det Stora språnget (från hans bok Tombstone – The Untold story of Maos’s Great Famine). På samma sätt får Han Pingzao berätta att Kulturrevolutionen fortfarande hemsöker den kinesiska befolkningen och att Kina riskerar att återigen upprepa det förflutna för att man ännu inte har talat ut om det

Makt + pengar = omvandling.

Det är även i inledningen som Wong etablerar en annan idé kring hur kineser förhåller sig till makt och pengar. Och det är i maktens korridorer och bland pengavalvens skuggor som Wong skapar ett gripande narrativ med en röd tråd som hänger med ända till slutet. Denna dynamik, som Wong själv kallar det, mellan makt och pengar är de kugghjul som får samhället att gå framåt, att omvandlas, och mitt i detta maskineri finner vi tjänstemännen vars enda alternativ för att tjäna lika mycket som sina motparter i den privata sektorn är att förskingra pengar.

Korruption, detta ord som nästan har blivit synonymt med stora delar av Kina, sipprar ner i alla skikt inom samhället. I en intervju med Chen Chao, en ung företagare, förklarar han att i Kina köper man sin position som tjänsteman och för att kunna betala tillbaks måste man bli korrupt: ”Den som inte är korrupt får problem”

Kulturell härdsmälta

Stundvis kan Ola Wongs exposé över det kinesiska samhället vara mörk och cynisk men han balanserar upp det hela genom att låta innovativa och kreativa personer göra sig hörda. Författaren Murong Xuecun (慕容雪村), som även jobbar som professor i litteratur på Beijings Folkuniversitet (人民大学), berättar om det minimala intresse hans studenter har för litteratur och hur de istället har valt författarkarriären för att den kan leda till välbetalda jobb inom förlag- och tryckeribranschen.

Likadana trender finner Wong hos Kinas framtida skådespelare som också har valt att följa Mammons lockelser istället för sin egen kreativa ådra. Wong redogör för en nationell tv-industri som, ovillig att förändras, fortsätter att sända tv-serier om det kriget mellan Kina och Japan där japanerna ständigt demoniseras och framställs som ansiktslösa mördare.

Viss fakta som Wong levererar berättar bitvis inte hela bilden av ett fenomen. Till exempel berättar han hur den kinesiska staten ständigt försöker att låsa ute utländsk kultur för att gynna den inhemska. Som ett exempel tar han att 9 av de 10 mest populära filmerna 2012 var utländska. Men även om de utländska filmerna dominerar i toppen är det i slutändan de kinesiska filmerna som lockar mest besökare, speciellt i ”mindre” storstäder som exempelvis Tianjin och Hefei.

Till den mer positiva utvecklingen skriver Wong om de kinesiska journalisterna och hur de hela tiden måste vara på sin vakt för att inte skriva fel och hur detta i sig föder en ny slags kreativitet. Han talar också om tidningars enorma potential — i form av tillgängliga ekonomiska resurser — för innovation där bland annat ett möte mellan Ai Weiwei och ett hav av journalister (däribland Ola Wong själv) figurerar som ett bra exempel.

Murong Xuecun, Yan Lianke (阎连科) och Yu Hua (余华) är bara några få exempel på författare i Kina idag som inspirerar bortom det egna landets gränser. Bland bokens mest intressanta partier finns berättelsen om Wongs besöks hos de glada aktivisterna i Sichuan. Wong möter en grupp med människor som av olika anledningar har tagit kampen om rättvisa till rättssalen och som med sitt hårda arbete och sin omänskliga optimism kan utgöra en viktig pusselbit i formandet av en kinesisk rättstat.

Global påverkan

Ola Wong formulerar i slutet av boken sina tankar kring Kinas framtid och det kinesiska kommunistpartiets vara och icke vara. En av dessa visioner kallar han Singapore-modellen:”Där trotsar Kina tvivlarna och bevisar att en utvecklad kunskapsekonomi inte behöver frihet, transparens eller rättsstat”.

Han lägger fram andra exempel på hur en framtid skulle kunna se ut men det är denna som han själv tror är den mest troliga och jag kan inte mer än att hålla med.

Det finns de röster i Kina som kan tänka sig att kompromissa och som inte kräver demokrati i dess fulla form utan menar att kommunistpartiet kan få sitta kvar som styrande organ men att man i alla fall bör stärka yttrandefriheten och stärka rättsstaten.

En av Ola Wongs främsta poänger som vi alla bör ta till oss är att vi inte längre kan placera miljöpolitik i en nationell kontext. När regeringen talar om att vi har ökat BNP och minskat utsläpp samt klappar sig själv på axeln för ett bra jobb är man långt ifrån sanningen. Utsläppen må ha minskats men de har ökat någon annanstans, med allra största sannolikhet i Kina.

Behovet av mer energi kommer att öka i takt med att Kinas ekonomi växer och det är något som får geopolitiska konsekvenser. Till exempel är den precis påbörjade konstruktionen av en gaspipeline mellan Ryssland och Kina ett steg i rätt riktning för att minska kolfabrikernas framväxt samtidigt som det sätter käppar i hjulet på EUs sanktioner mot Ryssland för att ha invaderat Ukraina.

Pekingsyndromet fascinerar och påminner mig ständigt under läsningen om varför jag älskar Kina så mycket och varför det samtidigt gör mig konfunderad och förbannad. Fascinationen ligger delvis i hur landet gått från att vara bunden till Mao Zedongs tänkande — det som professor Lodén kallat en ”totalitär ideologisk ortodoxi — till att nu applicera en auktoritär pragmatisk statskapitalism och hur denna förändring skett i häpnadsväckande snabb fart. Fascinationen beror också mycket på folket och deras historier som gör denna förändringsprocess mer personlig och det är de berättelser som Ola Wong lyckas fånga och återspegla på ett lysande sätt.

Linus Fredriksson
linus.fredriksson@vflnyheter.se

Kultursöndag 7 september 2014

It’s getting a lot harder to stream western TV shows in China – The Nanfang Insider

Enligt SAPPRFT (State Administration of Press, Publication, Radio, Film and Television) nya
datainsamlingar är upp till 50% av innehållet på kinesiska streamingsidor (till exempel Tudou och Youku) utländska tv-serier. Denna datainsamlingen är grunden till en ny policy där SAPPRFT vill begränsa antalet utländska tv-serier till 30% av streamingsidornas innehåll.
Det var senast i april som serien The Big Bang Theory blev stoppad och tidningen The New
Yorker hävdar att serien hade brutit mot SAPPRFTs sändningsföreskrifter klausul 16: ”which
prohibits pornography, violence, and content that violates China’s constitution, endangers the country’s sovereignty and territorial integrity, provokes troubles in society, promotes illegal religion and triggers ethnic hatred…”
(Detta framgår också av artikel 4 klausul 32. Någon klausul 16 kan jag dock inte finna). Representanter från de olika streamingsidorna tror att de nya tuffare reglerna mot utländska tv-serier är ett försök att stoppa dyra budgivningar om vem som ska få rättigheterna till en serie. Enligt en artikeln från Wall Street Times den 29 augusti visar ett diagram att endast 2 miljoner av 100 miljoner intjänade yuan går till licenser för film visas utanför biografer (TV, digitalt eller DVD försäljning)

‘Transformers 4’ may pander to China, but America still wins – ChinaFile

Nej, vi kommer aldrig få nog av nyheter om Transformers 4 succé i Kina och dess soft-power
övertag på den kinesiska filmmarknaden. Men det kan hända att denna artikel blir den sista
eftersom Ying Zhu, professor i mediakultur på CUNY i USA, ger en utförlig och skarp analys
av Transfomers 4 vilket gör andra texter överflödiga. Professor Ying går noggrant igenom
filmens narrativ och visar att berättelsen i filmen inte alls bejakar den kinesiska statens, samt
militären, effektivitet medan den framstället dess amerikanska motpart som ineffektiv.
Tvärtom så visar filmen istället hur några Texasbor kan rädda hela världen genom en övertro
på amerikansk individualism och exceptionalism. Ying menar att Michael Bay (eller 卖拷贝
“sälja filmkopior” som han kallas i Kina) medvetet driver med Transformers franchisen och
dess succé i Kina på en subtil nivå i filmens berättelse. Även om kinesiska platser och
produkter marknadsförs väldigt intensivt i filmen medför det oftast bara de kinesiska tittarnas hån och åtlöje eftersom produktplaceringar och kinesiska skådespelare inte förekommer i en kontext som gör deras framträdande logiskt. Enligt Ying har inte Hollywood sålt sin själ till de kinesiska monopol filmföretagen för att tjäna mer pengar, dem har endast förfinat konsten att sälja den amerikanska visionen av Kina till Kina.

Ann Hui interview – Easternkicks

Idag avslutas den 71:e Venedig filmfestivalen och de kinesiska filmer som har deltagit är Wang Xiaoshuais Red Amnesia (闯入者), Ann Huis The Golden Era (黄金时代), Peter Ho-sun Chans Dearest (亲爱的), Chen Taos Great Heat (大熟) och en specialvisning av den italiensk
taiwanesiska samproduktionen Taipei Factory II. Wang Xiaoshuais film är den sista i hans
Kulturrevolutions trilogi som handlar om hur en moder (Deng Meijuan) kämpar för att passa
in i ett Kina som ständig är i omvandling samtidigt som hennes förflutna från
Kulturrevolutionen har hunnit ifatt henne. Ann Huis film handlar om de två författarna Xiao
Hong och Xiao Juns liv. De båda författarna är en av Kinas största författare och filmen
innefattar också deras möten med Lu Xun. I en längre intervju med Ann Hui frågar Andy H
från Easternkicks ut henne om hennes tid i Hong Kong då hon jobbade statligt och hennes
syn på Hongkong filmer idag och den nya generationens filmskapare. Ann Hui berättar att
hon till en början hade svårt att finansiera The Golden Era eftersom finansiärer inte kunde
föreställa sig att filmen skulle gå bra utanför den kinesiska marknaden. Till sist fick de tag på
Li Qiang (So young) som manusförfattare. Rollen som Xiao Hong spelas av Tang Wei och
filmen har premiär på den kinesiska nationaldagen den 1 oktober. Vi får se om något svenskt
distributionsbolag får med sig rättigheterna hem från Venedig.

Shanghais urban future – Hurst

Anna Greenspan, doktorand i filosofi och cybernetikkultur, frågar sig själv om det nu snart
färdigbyggda Shanghai Tower är slutet för Shanghai som en pionjär inom skapandet av
futuristiska byggnader. Hon skriver också att Shanghai, till skillnad från till exempel New
York, inte antog en plan där man arbetade fram hur Pudong-distriktet skulle se ut i framtiden
utan istället lät man de marknadsekonomiska krafterna styra framväxten av de stål-och
betongsvampar man nu kan se när man tittar mot Pudong. För närvarande finns det heller
inga planer på att bygga något nytt spektakulärt i området och Greenspan frågar sig själv om
Shanghai nu lämnat science fiction-eran bakom sig och: ”Has the age of cyberpunk just
begun?”

Linus Fredriksson
@yakultheredelk

Kultursöndag 31 augusti 2014

Stranger than Science Fiction – The Anthill

Journalisten (han redigerar theanthill.com) och författaren (medförfattare till Chinese Characters: Profiles of Fast-Changing Lives in a Fast-Changing Land) Alec Ash har återpublicerat en Q&A med sciencefiction-författaren Fei Dao (飞氘). Dao pratar om hur han har influerats av västerländska författare som Arthur Clarke och Isaac Asimov men menar också att även japanska och ryska författare (Sovjetunionen) har haft stor påverkan på dagens kinesiska scifi-författare. I en annan artikel för LRB blog skriver Ash om Liu Cixin och hans trilogi Tre kroppar (三体) som redan har sålts i över 500.000 exemplar sen den kom ut 2006. Den första boken The Three Body Problem kommer att komma ut i en engelsk utgåva i oktober i år. Liu Cixin (刘慈欣), Han Song (韩松) och Wang Jinkang (王晋康) brukar skämtsamt kallas de ”tre generalerna” mycket pga att de just nu är de största kinesiska scifi-författarna i Kina. Som VFLnyheter har skrivit innan kommer en engelsk översättning av Liu Cixins bok Tre kroppar (三体) ut i oktober. Än så länge finns det ingen officiellt översättning av Fei Daos verk. Alec Ash, som är också en av översättarna till Tre kroppar, har också skrivit en längre artikel om kinesisk sciencefiction

 

Anxieties about Chinese film industry play into an outdated fear of ‘yellow peril’ – The Conversation

En av de ledande filmexperterna i kinesisk film, Chris Berry, skriver om problematiken i att se på Kina som ett land vars mål är att jobba frenetiskt med att stärka nationens soft power. Visst kompromissas det mellan SAPPRFT (State Administration of Press, Publishing, Radio, Film and Television) och  filmbolag och många känner nog redan till hur vissa delar av filmer utesluts för att, till exempel, östasiater anses porträtteras på ett dåligt sätt (Exempelvis att Chow Yun-fats roll i Pirates of the Carribean: At the Worlds End klipptes nästan helt bort). Chris Berry menar istället att sedan 80 – talet är även den kinesiska filmbranschen bunden till marknadsekonomiska mekanismer och är mer intresserade av vinst än av det ideologiska innehållet i filmen. Den aktör som jobbar mest för att stärka Kinas soft power är den kinesiska regeringen medan andra aktörer, som det nu kinesiskt ägda biografbolaget ACM, mest jobbar med att stärka bolagets vinst.

 

Finding One’s Own Way Through the Woods: A Q & A with Short Story Writer Jack Livings – LARB the blog

Jeffrey Wasserstrom, professor i historia (med fokus på Kina) på University of California, intervjuar Jack Livings i samband med publikationen av Livings novellsamling The Dog. Berättelserna i The Dog handlar om allt från förhållandet mellan Uighurer och Hankineser i Beijing till produktionen av en massiv glaskista åt Mao strax efter hans död. Man kan undra vad Livings har med kinesisk kultur att göra, och frågan har ställts till honom i tidigare intervjuer. Livings själv är noga med att poängtera att han inte försöker kopiera en kinesisk berättarstil eller kinesisk författare utan att han är en amerikansk författare med ett starkt intresse för Kina. Livings har själv bott i Kina under 90-talet och jobbat som engelskalärare och för att hålla igång sin kunskap om Kina medan han skrivit sin bok har han mestadels följt bloggar som Chinasmack, Hao Hao Report och China Media Project. Boken The Dog kom ut den 1 augusti.

 

Wu Youru: The ”First” Chinese Cartoonist – Nick Stember

Bloggaren Nick Stember ger oss en längre introduktion till Wu Youru (吴友如) serietecknaren som är kanske kändast för sina nyhetsmålningar han gjorde för Dianshizhai Pictorial (点石斋画报) mellan 1884 och 1898. Wu kom till Shanghai strax efter att han blivit tvungen att fly sin hemort på grund av Taipingupproret runt 1860-talet. Väl i Shanghai etablerade han sig som tecknare på ett litografiskt tryckeri. På hemsidan har även Stember lagt upp en massa bilder på litografiska tryck från den andre hälften av 1800-talet. Vissa teckningar är avbildningar av händelser i Kina medan andra är teckningar för anti-kristna grupper. En av dessa teckningar avbildar, lite morbidt, hur fyra män slår ihjäl två utlänningar och bränner deras böcker/biblar (Beating the foreign devils and burning their books 打鬼烧书画).

 Linus Fredriksson
@yakultheredelk

Kultursöndag 17 augusti 2014

Chinese Director Zhang Yimou To Film Promo for 2022 Beijing Winter Olympics Bid – The Hollywood Reporter

Trots att det är ett helt år kvar tills den Internationella olympiska kommittén ska rösta om vem som ska vara värd för Vinter-OS 2022 är Kina väl förberett för att ta på sig rollen. Under tävlingen China Influence – Young Directors Competition (中国影响力青年导演剧情短片创作季), en tävling som enligt filmkritikern Li Xingwen (李星文) är till för att främja unga regissörers ställning på den kinesiska filmmarknaden, tog regissören Zhang Yimou (Hero, To Live) tillfället i akt och avslöjade för publiken att vinnaren av årets tävling förutom att få en prissumma på 100.000 yuan även kommer få chansen att jobba tillsammans med honom i utformningen av Beijings promo-film till olympiska spelen vintern 2022. Värden för China Influence, Zhang Bin, nämnde att om Beijing får äran att vara värd 2022 är det förmodligen stor chans att Zhang Yimou får regissera invigning- och avslutningsceremonin.

Autobot$ Rule: Why Transformers 4 Is China’s Box Office Champ – NPR

Hoppas du inte har tröttnat på nyheter om filmen Transformers: Age of Extinctions framgångar i Kina, för här kommer Frank Langfitt från NPR med en teori om varför den blev en sådan kassako. Langfitt har talat med den 32-åriga tjänstemannen Wang Yitao som menar att alla i hans generation är potentiella biobesökare eftersom när de var mindre på 90 – talet var Hasbros Transformers-robotar något av deras största intresse. Detta intresse kombinerat med en köpstark generation 20 år senare menar både Wang och Langfitt är en av anledningarna till att filmen har gått så bra. Langfitt lägger också mycket vikt på att filmen till stor del är inspelad i Kina samt att en del biroller spelas av kineser. Langfitt missar dock att ta upp specialeffekterna som en viktig faktor i Transformers succé. Till exempel gick Keanu Reeves film Man of Tai Chi (太极侠)upp i Kina som en samproduktion där hela filmen utspelade sig i Kina och där även huvudrollen spelades av den kinesiska skådespelaren Tiger Hu Chen (陈虎). Filmen var långt ifrån att slå några rekord i biljettförsäljning. Nyckeln till en succé ligger mer än i marknadsföring, specialeffekter, skådespelare med mera. För att avkoda hemligheten till en boxoffice-hit krävs inte bara en bra story. Yin Hong, professor i film och tv på Qinghua universitetet i Beijing, förklarar att skillnaden mellan kinesisk och amerikansk (läs Hollywood) berättarteknik är så stor att vissa stunder av berättelsen i filmen är ologisk för många tittare.

Chinese Dreamers – China File

Sharon Lowell pch Tom Wang har gjort en kort dokumentär på 20 minuter som handlar om tre olika unga människors syn på den kinesiska drömmen och hur de personligen försöker få den att gå i uppfyllelse. Trots den korta speltiden skapar Lowell och Wang en känsla av närhet och jag blir själv helt uppslukad av Yang Lu – 26 år gammal, uppväxt i bergen utanför Beijing och jobbar numera i staden under veckan – som presenterar sin egna syn på förhållanden och den kvävande effekt de har på ens liv. Hon pratar om blixtbröllop (闪婚) och dygden att vara en äldre ”restkvinna” (大龄剩女) samtidigt som hennes mamma pratar om hur viktigt det är att frigöra sig som kvinna även om det så bara handlar om att lätta lite på hushållsbojorna.

Wang Hao, 18 år gammal och kock, blir kortfilmens passionerade talrör för alla migrantarbetare i Kina. Egentligen vill han själv bara vara en bonde precis som sin far men eftersom familjen bara kan tjäna 4000 yuan på sin mark per år, en sjättedel av vad Wang tjänar i Beijing, fortsätter han jobba som kock och drömmer vidare om att äga sin egen gård och leva på sin mark ”precis som i de amerikanska filmerna”.

Simon Leyes Remembered – China File

Den belgisk-australienska sinologen Simon Leyes (Pierre Ryckmans) har dött i cancer (som vi rapporterade den 13 augusti). I denna minnestext berättar fyra Kinaspecialister om sina möten med Leyes samt om hur de har upplevt hans böcker och essäer. Perry Link beskriver hur Leyes uttalade motstånd mot den kinesiska kommunismen och problemen med att vara en västerländsk sinolog och se på Kina med en redan fixerad syn. Ian Buruma prisar honom för hans litterära stil och skriver att han var: ”one of the great essayists of his age” och ”Academic research will be buried in the work of many others. Scholarly insights will be challenged and revised… What lasts is literary style”. Orville Schell skriver också om Leyes hårda polemik mot Mao och hur oerhört besviken Leyes var över att se en sådan gammal och fin kultur förstöras framför ögonen på honom. Simon Leyes senaste bok är The Hall of Uselessness.

Här kan du även läsa en längre intervju med Simon Leyes från 2010 samt länkar till hans texter.

Kultursöndag 10 augusti 2014

Is China no longer a copycat – Forbes

Shaun Rein författare till End of Cheap China och grundare till China Market Research Group släpper sin senaste bok, The End of Copycat China, till november detta året och William Brent från Forbes intervjuar honom. Rein berättar I stora drag om hur marknaden ser ut för innovatörer och uppfinnare i dagens Kina. Han menar att den största skillnaden mellan till exempel USA och Kina är att det är fler innovativa företag som startar från grunden i USA medan utvecklingen i Kina istället tenderar att utgå ifrån stora företag som redan har god finans och goda kontakter inom kommunist partiet. Möjligheten att ett kinesiskt Silicon Valley skulle grundas om några år är inte troligt enligt Rein då han menar att Kina än så länge inte har tillräckligt bra utbildning för att konkurrera internationellt samt att Kina inte har någon större erfarenhet med riskkapitalister som är en viktig del av att bygga upp ett innovativt och uppfinningsrikt klimat. Kina har alltid gått hårt mot de som brutit mot patenträttigheter men det har i de flesta fall alltid varit annorlunda när det kommer till immaterialrätt.

 

Electric Shadows: A Century of Chinese Cinema – British Film Institute

Som ett avslut på det brittiska filminstitutets fem månader långa säsong av visningar av kinesisk film (detta inkluderar även Hongkong och Taiwan) släpper institutet även en bok om kinesisk film. Boken är skriven av flera olika akademiker som har någon form av koppling till kinesisk film, som till exempel Chris Berry (har författat China on Screen: Cinema and Nation). Andy H, recensent till recensionen av boken samt grundare av hemsidan easternkicks.com,  skriver att boken följer den kinesiska filmhistorien i en kronologisk ordning och har ett stort fokus på generationsindelningen av regissörer. Han menar också att boken inte skulle ha dött av att ha en redaktör som kan se över hela arbetet samt att han även saknar fler skribenter som skrev om Hongkong och Taiwan.

 

Five reasons not to buy the Xbox One in China – Games in Asia

Bor du i Kina och hade tänkt köpa den kommande Xbox One? Efter en artikel på Sina Games publicerar Games in Asia en artikel som ger fem orsaker till varför man inte ska köpa den nya Xboxen. För det första kommer det vara den dyraste versionen i hela världen och den kommer inte att innehålla en Xbox Kinect, till skillnad från i de andra länderna. Alla spel som kommer att släppas i Kina kommer också att behöva gå igenom kulturministeriet för godkännande innan det kan släppas i Kina. Och sist men inte minst så kommer det också att utsättas för censur. Denna form av censur är dock oftast av ren grafisk natur och det brukar vara en mild form av rendering på vissa karaktärer som anses vara allt för våldsamma.

 

Linus Fredriksson
@yakultheredelk