Fallet Tang Hui. Foto: Björn Djurberg

En moders kamp för dotterns upprättelse

HUNAN En ung mamma i den sydkinesiska provinsen Hunan vars dotter tvingats till prostitution dömdes nyligen till arton månaders ”omskolning genom arbete”, för att ha begått övergrepp i rättssak. Mamman, vid namn Tang Hui, ansåg att den lokala domstolens dom mot dotterns förövare var för mild, och begärde upprättelse. Fallet har gett upphov till en förnyad debatt om arbetslägrets varande eller icke varande i det moderna Kina.

Tang Huis elvaåriga dotter försvann i oktober 2006.  Tang, som är ensamstående, försörjde sig själv som gatuförsäljare i den Hunanesiska staden Yongzhou, och jobbade hårt för att försäkra dotterns framtid. Hon drömde antagligen, som de flesta kinesiska föräldrar gör, om en universitetsutbildning för dottern och en försäkrad ekonomisk framtid. Tack vare Tangs långa arbetsdagar så spenderade dottern oftast sin lediga tid ensam i hemmet, eller med en äldre släkting.

En dag när Tang kom hem var dottern borta.

Tang Hui sökte febrilt i tre månader. När hon till slut fann dottern så var det som om jorden rämnade. Dottern, som precis hade börjat i femte klass, hade kidnappats av agenter kopplade till Kinas människohandel och sålts till ett badhus som låg i området.

Många kinesiska badhus tillstår, förutom det uppenbara, även köttslig service och fungerar som regelrätta bordeller. Det är inte ovanligt att kvinnor från Kinas fattiga landsbygd kidnappas eller luras till de större städerna i hopp om ett bättre liv. Möjligtvis har en agent lovat dem ett jobb som massös eller frisör. När de väl anländer i den främmande storstaden berövas de sina ID-handlingar och tvingas jobba av den ”skuld” som badhusets chef nu anser att de är skyldiga. Det kostar ju att betala agenter för att få tag på ”serviceflickor”, och pengarna måste betalas tillbaka innan flickorna kan gå fria. It’s just business.

Tang Huis dotter hade tvingats till samlag mer än hundra gånger. Fallet uppmärksammades i nationell media, och fick mycket uppmärksamhet. De sex män inblandade i bortrövandet av dottern fångades in och dömdes 2008; två dödsdomar, två dömdes till livstid och två till långa fängelsestraff. Detta räckte inte för Tang Hui, som ansåg att dotterns förövare alla förtjänade dödsstraffens dom. Dessutom gav hon misstanke om att den lokale polischefens släkting var en av dem som drev bordellen, och därför hade mörkat fallet och hållit förövarna om ryggen.

Männen överklagade; straffen mildrades. Tang Hui började i desperation vädja till Yongzhous lokala domstol, utan resultat. Så fortsatte det i fem år, fram tills den 2 Augusti 2012.

Efter att i fem år dagligen besökt ortens domare för att tvinga fram en omprövning av fallet, arresterades till slut Tang Hui. Hon hade sovit i domstolens lokaler i femton dagar i sträck, och ’hindrat domstolens dagliga arbete’. Tang dömdes till arton månader i arbetsläger.

Fallet Tang Hui exploderade på sociala mediasajter som den kinesiska versionen av Twitter, Sina Weibo. Kinas internetanvändare är en pratglad grupp, som gärna diskuterar orättvisor i samhället.

Tack vare ett antal mindre väl avvägda Weibo-uttalade av Yongzhou-polisen – kinesiska myndigheter har under det senare året tagit ett stort kliv in i cyberspace för att bättre bemöta sina medborgare, nästan 150,000 lokala polismyndigheter och byråkrater har Weibo-konton – så piskades stämningen upp ytterligare. En stor majoritet av kinesiska internetanvändare intresserade av fallet argumenterade för att Tang Hui skulle släppas. Många kändisar på Weibo, användare med ibland flera miljoner följare, uttalade sig om fallet, och kommenterade på det barbariska i att ett allt mer öppet kinesisk samhälle fortfarande kunde skicka medborgare – en ensamstående mamma dessutom – till arbetsläger.

Den 10 Augusti släpptes Tang Hui fri. Dock var anden redan ute ur lampan, debatten om Kinas arbetsläger var igång på riktigt.

I fredags publicerade Kommunistpartiets flaggskepp, tidningen Folkets Dagblad, ett inlägg som där man försökte återställa tilltron till den kinesiska rättsstaten (här översatt från kinesiska):

” 【Var hälsad, morgondag】Dagens huvudnyhet gäller inte Kinas guldprestationer i de Olympiska Spelen, utan behandlar ”upprättelse-modern” i Hunan som äntligen har fått återvända hem. Mamma Tang har kommit hem, men tortyren kvarstår: brott och straff, tolerans och ilska. Är det möjligt att vi enbart kan låta fakta och laglig stadga leda oss, utan att fångas i antagonistiska motsättningar och krångliga tvister? Måste vi hänföras av den allmänna debattens sorl? Vi bör ha de här värderingarna som en fotnot och utgångspunkt; sätt tilltro till rättsstaten, följ procedurer för att skipa rättvisa, bygg ett gott Kina.

Inlägget uppmärksammades mycket, och användare kommenterade fritt. Det visade sig dock snart att den generella opinionen hyste stor förståelse för Tang Huis situation.

Fallet Tang Hui har visat på en ökad lyhördhet från kinesiska myndigheter angående den internetbaserade debatten. Det har även visat på en för regeringen bekymrande misstro bland kinesiska medborgare inför domstolars förmåga att skipa rättvisa. Att protestera domar genom långa upprättelsekampanjer har blivit ett allt mer vanligt förekommande fenomen, vars effekt har förstorats av sociala mediers expansion.

Debatten om arbetslägren fortsätter.

Fredrik Jandreus
fredrik.jandreus@vflnyheter.se

4 reaktion på “En moders kamp för dotterns upprättelse”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*