Den verkliga ekonomin FOTO: Wikimedia Commons

Kina – från Världens Fabrik till Världens Varumärke

KINA Samtidigt som rapporter om att kineser är mera villiga att investera i utländska valutor oroar, så skriver Folkets Dagblad en artikel om hur verklig ekonomi och tillverkningsindustri måste fortsätta vara det kinesiska svaret på krisen.

Kineserna var mera benägna att behålla sina investeringar i utländska valutor och sälja yuan under juli månad, rapporterar Xinhua.

Enligt statliga myndigheter rapporterades ett överskott i utländska valutor på 500 miljoner US dollar i juli, efter ett tidigare underskott på 3,6 miljarder i juni.

Den kinesiska valutan anses generellt vara undervärderad, men till vilken grad är mera omdebatterat. Den mest högljudda kritiken kommer från amerikanskt håll, där bland annat kongressen anklagat Kina för en artificiellt undervärderad valuta.

Även inrikes har den lågt värderade valutan tidvis beskrivits som ett problem, framför allt från de som vill påskynda Kinas skifte från en tillverkningsbaserad ekonomi till en driven av konsumtion.

Men de finns också de som ser tillverkningsindustrin som Kinas ekonomiska styrka. I det populär-nationalistiska verket Kina är inte glad från 2009 beskrivs Kina som världens ekonomiska motor och fordringsägare. I boken jämförs Kina med mellankrigstidens USA i långa, euforiska utsvävningar.

På samma spår är nu Folkets Dagblad. De ser finanskrisen som en kris för den verkliga ekonomin, ”Tyskland kan stå emot stormen på grund av sin storskaliga tillverkningsindustri” skriver de. De verkar ansluta sig till en nordeuropeisk kritik som skyller krisen på överdrivet spenderade och oansvariga finanskapitalister.

De skriver att den verklighetsbaserade ekonomin är Kinas stora styrka och tillverkningsindustrin måste fortsätta att utgöra den ekonomiska basen. Fortsatt ekonomisk utveckling kommer från ”innovationens kraft” tillsammans med ”industriell omvandling och uppgradering”. Denna analys sker i kontrast till de som menar att ökat kinesiskt välstånd kommer från ökad inhemsk konsumtion och import.

Folkets Dagblad skriver att trots att en stor del av t.ex. klädtillverkningen flyttat till nya låglöneländer – som Vietnam, Kambodja och Laos — så kan Kina genom att sälja teknologi och maskiner till dessa länder behålla och utveckla sin förankring i verklig ekonomi.

Efter att ha förfinat sin  tillverkningsindustri kan Kina röra sig från en roll som ”Hela världens fabrik” till ”Hela världens varumärke”. Med detta mål framför ögonen är det lätt att förstå varför världens största socialistiska stat har glömt bort den marxistiska kristeorin och istället ansluter sig till ett betydligt borgerligare alternativ.

Puck Engman
puck.engman@vflnyheter.se

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*