Kultursöndag 22 februari

Gott nytt getens år, 羊年快乐. Förutom att ni kanske har funderat över om det är Getens (山羊) eller Fårets (绵羊) år har ni möjligen också undrat vad det där trädet innan fåret/geten har för betydelse. I år är det alltså träd fårets år (muyang/木羊) och detta medför olika förklaringar till hur det kommande året kommer att vara. Detta är inte mitt expertis område så jag låter någon annan svara på den frågan. Förutom att det kallas Muyang året benämns detta året även som Yiwei (乙未) året. Den kinesiska kalendern går i en cykel på 60 år som sedan börjar om igen och detta innebär att denna 60 års cykel också medför sig en stor mängd av symbolik. Till exempel erkände sig Kina besegrade av Japan 1895 i det första sino-japanska kriget som blev en väckarklocka för många intellektuella i Kina som plötsligt insåg vikten av att Kina måste moderniseras. I år är det även 70 års jubileumet av Japans kapitulation i andre världskriget vilket Kina har stora planer på att fira. När jag tittar närmare på året 1955 har jag lite svårare att hitta något som skulle kunna utgöra något av symbolisk vikt. Filmen Dong Cunrui om krigshjälten från det andra sinojapanska-kriget, Dong Cunrui (董存瑞), kom ut år 1955 och var bland annat en förebild för senare soldatförebilder som till exempel Lei Feng (雷锋). Men när jag tittar på kommande filmer för 2015 hittar jag inte enda film som symboliskt nyttjar 60-års cykeln och inte heller 70-års jubileumet av anti-japanska krigets slut (抗日战争). Av de filmer som medlemmar av filmsajten Mtime.com mest ser fram emot finner jag den fjärde filmen av Tiny Times (小时代4: 灵魂尽头)samt den kommande samarbetsproduktionen Outcast där Nicolas Cage spelar en avdankad korsriddare som befinner sig i Kina. Kanske har den kinesiska biopubliken till sist fått nog av att återuppleva sin egna mörka historia och vill nu endast ha skoj när de går på bio. Jag hoppas personligen att det inte är så för det finns mycket i den kinesiska historien som behöver bearbetas och diskuteras. Hoppas ni fortsätter att följa oss även i Getens år så får vi se vad den kinesiska filmindustrin har att erbjuda oss.

In Manchuria: A Q & A With Author Michael Meyer – LA Review of Books (The China Blog)
Mina minnen från nordöstra Kina kan lättast delas upp i vad mina olika sinnen upplevde från mina månader i staden Jilin 2007. Sältan från picklade grönsaker (咸菜) i kombination med den 50 procentiga ginseng-smaksatta baijiu verkade till en början vara en dålig kombination men visade sig att vara oväntat gott. De rimfrost-beklädda (雾凇) träden längs Songhua floden med stora industriområden i bakgrunden låter inte som den mest idylliska beskrivningen av en stad men det var en ovanligt vacker syn. Det gör mig därför extra glad när jag läser om den kommande boken In Manchuria: A Village called Wasteland and the Transformation of Rural China som handlar om just Dongbei (东北 = nordöst). I en intervju av Maura Elizabeth Cunningham berättar den frilansande journalisten Michael Meyer om sin nya bok In Manchuria där han, precis som i sin förra bok The Last Days of Beijing, skriver om det historiska arvet i nordöstra Kina. Meyer tar bland annat upp problematiken med eftereffekterna av den japanska ockupationen i nordöstra Kina och berättar att många civila japanska ockupantbönder lämnades kvar efter det att Japan drog tillbaka sina styrkor från Kina. En direkt följd av att Ryssland 1945 invaderade det då japansk-ockuperade “Manchuriet” ledde till att cirka 80.000 bönder dog. En stor del av barnen blev föräldrarlösa och växte upp med en kinesisk familj och Meyer besöker till och med en begravningsplats där många av de döda japanerna är begravda: “The cemetery was sanctioned by Zhou Enlai and survived the Cultural Revolution, but not the Internet and the national mood. Recently, activists who met online traveled from southern China to deface a new memorial at the cemetery, which — once the story went viral — caused the local government to bulldoze the stone tablet.”.

《三体》之后,中国科幻何以先声夺人 (Post-Three Body, Vem blir nästa Liu Cixin?) – 经济网
Författaren Liu Cixin är inte så orolig över science fiction-genrens framtid i Kina. Han menar att det nuvarande politiska klimatet i Kina är mycket öppnare än på 80-talet och att uppöppnandet av Kina har gjort att massvis med västerländsk science fiction har nått kinesiska läsare och gett inspiration till en ny generation av framtida scifi-författare. Efter den kinesiska kulturrevolutionen upplevde genren en kort period av blomstrande utveckling men i och med Kampanjen mot andlig förorening (清除精神污染) mellan 1983-1984 blev science fiction måltavla för den då anti-västerländska retoriken och förlorade därmed en stor del av sina läsare. Wu Yan, scifi-författare och professor på Beijing Normal universitet, menar på att scifi-genren inte riktigt har hämtat sig från guldåldern på 80-talet men i och med ankomsten av Harry Potter-böckerna på 90-talet kom återigen ett intresse för genrer som fantasy (奇幻) och science fiction. Journalisten av artikeln, Huang Fangfang, är optimistisk över science fictions framtid i Kina och menar att succén för genren inom litteraturen har också gjort att intresset har ökat inom andra medier. Hen tror att den kinesiska filmmarknaden kommer inom de närmsta 3-5 åren att bli översvämmad av nya titlar inom science fiction genren. Personligen hoppas jag att Huang har rätt men science fiction är så mycket mer än att bara leverera en visuellt tilltalande scifi-miljö det handlar också om att ifrågasätta eller porträttera samhälleliga fenomen som människor idag kan relatera till. 80-talets kinesiska science fiction filmer som Dislocation (错位) och It’s a Man’s World (男人的世界) hade passat utmärkt som som kommande remakes. Den första handlar om en mans kamp mot partiets besatthet av formalitet och möten vilket leder till att han skapar en kopia av sig själv medan den andra filmen handlar om ett framtida Kina där 1 procent av alla barn som föds är kvinnor.

Linus Fredriksson
linus.fredriksson@vflnyheter.se

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*