sandklef FOTO: Björn Djurberg

Sandklef: Kinesiska reformer säkrar tillväxten

Byggandet fortsätter FOTO: Björn Djurberg

Ekonomen och Kinaexperten Kristina Sandklef skriver för VFL om de reformförväntningar som finns inför det tredje plenumet som äger rum i Beijing 9-12 november. Partiet väntas under mötet sjösätta ett reformprogram som kan komma att definiera den ekonomiska riktningen för ett framtida Kina.

Lördagen den 9 november inleds partiets 18:e centralkommittés tredje plenum; en tillställning vi Kina-ekonomer sett fram emot då vi förväntar oss ekonomiska reformer på bred front.

Givet partiets hemlighetsfulla natur så har det inför plenumet inte förekommit någon officiell publicering om vilka reformer som rent konkret står på dagordningen. Istället läcks dokument och och ledtrådar från de kinesiska ledarna, som då och då uttalat sig i stil med att det kommer presenteras ”reformer utan motstycke” under plenumet.

Kina står inför många utmaningar vad gäller landets ekonomiska tillväxt och man behöver ändra den investerings- och exportledda ekonomin till en ekonomi som drivs mer av konsumtion och präglas av hållbarhet; inklusive en grönare ekonomi, mer innovation och en större tjänstesektor.

Idag bromsar den ekonomiska tillväxten i Kina in eftersom produktiviteten minskar och många ineffektiva faktorer i ekonomin hindrar fortsatt tillväxt.

Enligt en rapport om reformerna, ”383 reformprogram-rapporten”, som läcktes till media i mitten av oktober, kommer den tredje plenarsessionen sannolikt att mynna ut i ett antal ekonomiska reformer som syftar till att upprätthålla den ekonomiska tillväxten. Rapporten sägs vara skriven av partiordförande Xi Jinpings närmaste ekonomiska rådgivare Liu He, som också är ordförande i den nationella utvecklings- och reformkommissionen NDRC. Medförfattare ska vara Li Wei, som är ordförande på DRC (Development and Research Center), som lyder under regeringen.

Li Wei var rådgivare till tidigare premiärminister Zhu Rongji, som genomförde stora reformer av de statliga bolagsjättarna i slutet på 90-talet, vilket resulterade i att ungefär 40 miljoner stadsbor blev arbetslösa men som också lade grunden för den snabba ekonomiska tillväxt Kina upplevde i början av 00-talet.

Den läckta ”383” verkar trovärdig, och enligt rapporten kommer en mängd reformer lanseras under tredje plenumet. Fokus för reformerna är att minska statens inblandning i ekonomin och marknaden; partiet vill minska på det byråkratiska regelverk som hindrar entreprenörer och marknadskrafter från att expandera sina verksamheter, och statliga företag ska bli mer marknadsanpassade med minskat statligt inflytande, inte minst vad gäller det politiska inflytandet som står starkt idag.

Exempelvis har idag de verkställande direktörerna på de stora statliga företagen rang som viceminister, och det är inte ovanligt att de byter jobb från höga poster som vd för statliga företag till att bli provinsguvernörer.

Att minska på byråkratin för företagande skulle öka effektiviteten i ekonomin för de privata företagen, vilket skulle främja tillväxten. De privata företagen uppvisar för övrigt en högre tillväxttakt än de statligt ägda företagen, vilket visar på stor tillväxtpotential. Idag har de privata företagen svårt att få lån, medan de statliga företagen får subventionerade lån.

Vi kan förvänta oss att vissa reformer sker snabbare än andra; det kommer att ta tid att bryta upp statsmonopol, genomföra stora markreformer där bönderna kan använda sig av mark för att få lån, reformer av skatte- och finanssystem, öka innovationen och den gröna utvecklingen, liksom att öppna upp Kina för investeringar i tjänstesektorn, något man flaggat för ska ske i Shanghais nya frihandelszon.

De reformer som saknas i den läckta rapporten är reformer av de statliga företagen, enbarnspolitiken och hukou-systemet, sannolikt för att de anses alltför kontroversiella i dagsläget och för att kinesiska politiker har en förkärlek för att lösa lättare problem före de svåra.

Att reformera de stora mäktiga statliga företagen är en utmaning då starka intressegrupper inom partiet motsätter sig förändring då de tjänar stora summor på dagens system. Samtidigt är en reform nödvändig på sikt eftersom de skapar ineffektiviteter i det ekonomiska systemet och hindrar tillväxten inom framför allt den privata sektorn.

Även om vi också förväntar oss reformer av hukou-systemet och enbarnspolitiken så är det troligt att dessa reformerna kommer att ske gradvis och att man kanske lättar på hushållsregistreringen i mindre städer i första hand för att snabba på urbaniseringen eller att enbarnspolitiken luckras upp till en tvåbarnspolitik.

Sannolikt kommer reformprogrammet som presenteras vid plenumet inte implementeras på en gång, utan målet verkar vara att reformerna ska vara fullt implementerade först år 2020, ett par år innan president Xi och premiärminister Li lämnar över till nästa generation ledare.

Det kommer sålunda att ta tid att implementera reformerna, men när de väl är genomförda kommer vi sannolikt att kunna bevittna ett ekonomiskt allt starkare Kina snarare än ett Kina som fastnat i den så kallade medelinkomstfällan, som innebär lägre tillväxt och ekonomisk stagnation. Målet är att Kina ska bli ett höginkomstland inom ett par årtionden.

Om reformerna implementeras framgångsrikt kommer Kinas ekonomiska tillväxt att bli mer hållbar på längre sikt. Vi ska dock inte räkna med att tillväxten kommer att bli lika hög som den varit de senaste tjugo åren, utan rimligt är en lägre tillväxttakt på runt sex-sju procent, ner till kanske fem procent nästa årtionde. Understrykas bör att tillväxten då kommer från en större ekonomisk bas och kan bli nog så imponerande.

Det finns däremot ett antal utmaningar som kommer vara avgörande för huruvida de kinesiska ledarna kommer att lyckas med sina nya ekonomiska reformer. Dels de redan nämnda intressegrupper som kan komma att motsätta sig reformer, och dels den utbredda korruptionen.

Korruptionen verkar man hoppas kunna minska genom att minska statens inblandning i ekonomin, och sedan Xi kom till makten för snart ett år sedan har den pågående anti-korruptionskampanjen stoppat ett antal korrupta ”tigrar och myggor” bakom galler.

Andra svåra utmaningar är miljöförstöringen och energitillgången som båda kan få stark negativ påverkan på tillväxten. Vidare politiska utmaningar för tillväxten är den ökade kinesiska nationalismen som kan påverka Kinas handelsrelationer och utländska investeringar i Kina negativt.

Även om det nu sjösätts ett stort reformpaket i samband med tredje plenumet så är det osannolikt att vi i nuläget får se några större politiska reformer, bortsett från de administrativa reformer som görs för att säkra tillväxten. På sikt måste dock partiet hantera de ökade krav på politiska reformer som finns i Kina idag, men det verkar för tillfället inte vara en större prioritet hos den kinesiska ledningen.

Kristina Sandklef är makroekonom med särskilt fokus på Kina och Asien och arbetar på fondbolaget East Capital. Hon började studera kinesiska 1990 och har arbetat nio år på Ericsson med marknadsundersökningar på kinesiska konsumenter och tre år på Försvarsmakten där hon var Kina-analytiker.

En reaktion på “Sandklef: Kinesiska reformer säkrar tillväxten”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*