Foto: Xinhua

Tu Youyou – undantaget i den kinesiska forskarvärlden

När Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet meddelade att den kinesiska forskaren Tu Youyou (屠呦呦) tilldelats Nobelpriset i medicin rönte det stor uppmärksamhet i Kina. Det var första gången som en kinesisk forskare, bosatt i Kina, tilldelades Nobelpriset i en naturvetenskaplig disciplin. Många såg utnämningen som en viktig milstolpe för kinesisk forskning. Men flera faktorer gör kopplingar mellan Tu Youyous forskning och dagens akademiska värld långt ifrån enkla.

Kinas förhållande till Nobelpriset är en komplex historia. Genom åren har en rad personer av kinesisk börd tilldelats Nobelpriset, men det har alltid varit för upptäckter och bedrifter som inte har kunnat kopplas till Fastlandskina. När dissidenten Liu Xiaobo som första kines boende i Kina 2010 tilldelades Nobels fredspris tystades det ner i kinesisk media. Händelsen inledde också en diplomatisk konflikt mellan Kina och Norge som allt jämt fortgår. Det var först när Mo Yan 2012 tilldelades Nobelpriset i litteratur som Kina fick ett pris som landets ledning kunde känna sig stolta över. Just därför slogs det upp stort i kinesisk media och togs för bevis att kinesisk kultur nu i allt högre utsträckning fick globalt genomslag. Att ett kinesiskt Nobelpris hade varit ett högt uppsatt mål framgår av den kvinnliga student som på kinesiska sociala medier ironiskt frågade vad hennes skoluppsatser nu skulle handla om när hon inte längre kunde skriva på temat “Hur långt befinner sig Kina från ett Nobelpris?”.

Mer än något annat är det dock ett Nobelpris inom naturvetenskap som Kina eftersträvat. Avsaknaden av naturvetenskapliga Nobelpris har ofta använts som ett slagträ i debatten om utvecklingen på vetenskapsområdet och har setts som ett tecken på att Kina alltjämt “legat efter” västvärlden. Tu Youyous Nobelpris sågs därför av många kineser som ett bevis för att Kina nu tagit plats i vetenskapens finrum. En artikel från den statliga nyhetsbyrån Xinhua menade att Tus prestationer hade ökat allmänhetens förtroende för kinesisk forskning. Premiärminister Li Keqiang skrev i sitt gratulationsbrev till Tu: ”Att Tu vunnit priset visar på Kinas välstånd och framsteg på det vetenskapliga och tekniska området samt visar på Kinas tilltagande styrka och växande internationella ställning”.

Upptäckten

Tu Youyou påbörjade sin forskning år 1967. Vietnamkriget pågick, och Kina var en viktig allierad till Nordvietnam. Malaria var ett stort problem för de stridande och skördade fler offer än vad som krävdes på slagfälten. Med bakgrund av detta lät Kinas ledare Mao Zedong sig övertalas att sjösätta en satsning för att utveckla ett läkemedel mot sjukdomen. Projektet fick numret “523” och Tu Youyou kom att få ansvaret för den del i programmet som skulle leta efter ett botemedel bland traditionella kinesiska läkemedel.

Det var i denna roll som Tu Youyou kom att identifiera substansen Artemisinin vilket visade sig vara ett effektivt läkemedel mot malaria. Upptäckten gjordes efter att verkningsgraden hos mer än 2000 örter som använts i traditionell kinesisk medicin testats. Genom tester på möss kunde växten Artemisia annuna identifieras som en potentiell kandidat. Därefter följde en process för att identifiera och utvinna den aktiva substansen. Ett mer potent läkemedel kunde uppnås genom att utvinna artemisininet under låg temperatur. På detta sätt kunde ett ofarligt neutralt extrakt framställas första gången den 4 oktober 1971.

Upptäckten gjordes i kulturrevolutionens efterdyningar. Universitetsväsendet och inte minst enskilda forskare hade drabbats hårt i jakten på kontrarevolutionärer. Resursbristen var påtaglig. Möjligheter till kliniska prövningar var i princip obefintliga. Lösningen blev att Tu Youyou och hennes kollega själva ställde upp som frivilliga försökspersoner. Utmaningar fanns också i att informera världen om upptäckten. Den rådande tidsandan tillät inte vetenskaplig publicering om artemisinin annat än på kinesiska. Det var först 1979 som Tus forskargrupp fick ett certifikat utfärdat som erkände deras upptäckt av artemisinin och dess antimalariska effekt.

Ett förändrat land

Det är inte mycket i Kina som är sig likt från den tiden. Efter Maos död inleddes en genomgripande reformprocess som också gjort stora avtryck på vetenskapsområdet. Anslagen till forskning har skjutit i höjden. Från att ha befunnit sig längst ut i kanten på den globala vetenskapsscenen har Kina idag blivit en nyckelaktör och världens näst största finansiär av forskning och utveckling. Samtidigt har förutsättningarna för forskning och vetenskap förändrats och staten har till viss grad släppt det tidigare hårda grepp man hållit vetenskapen i; universitetens ställning har stärkts och statliga finansiärer av forskning har blivit mer oberoende. Kanske ännu viktigare; Kina blivit en del av det globala vetenskapssystemet. Kinesiska forskare har kunnat skaffa sig erfarenhet utomlands genom utbyten och forskningssamarbeten. Som ett resultat av detta har Kina tagit stora steg mot den vetenskapliga fronten och antalet vetenskapliga publikationer i Kina skjutit i höjden till att idag vara näst flest i världen.

Den snabba tillväxten har dock kantats av problem och omfattande utmaningar kvarstår om Kina ska kunna uppnå sitt mål om att bli en globalt ledande forskningsnation. Ökningen av vetenskapliga publikationer har skett på bekostnad av kvalitet och innehåll. Korruption har gjort investeringarna i vetenskap och teknik ineffektiva. Det finns i den Kinesiska forskarvärlden en kultur som främjar forskning på redan utforskade områden samtidigt som verkligen nyskapande forskning inte ges tillräcklig plats. Allt detta har hämmat utvecklingen av den typen av ledande forskning som leder fram till vetenskapliga genombrott. Precis det som Nobelpriset belönar.

Lärdomar för idag

Att dra lärdomar från Tu Youyous Nobelpris avseende utvecklingen av kinesisk forskning är svårt. Det system som gjorde Tu Youyous upptäckter möjliga finns inte längre. Det går därför inte att se Nobelpriset som ett kvitto på framgången för Kinas reformer och den vetenskapliga modell som idag finns. Inte heller bör den tas som intäkt för att systemet som Tu verkade under 60 och 70 talen skulle vara att föredra, där är fallet snarare det omvända. Tu Youyou är som Yangzhong Huang skriver i the ForbesAn Outlier Of China’s Scientific And Technological System”. Om vi från detta kan dra någon lärdom är det hur unika Tu Youyous bedrifter faktiskt är.

Samtidigt belyser tilldelningen andra viktiga aspekter inom Kinas akademiska värld. På kinesiska sociala medier har Tu Youyou kallats för en akademiker med ”tre utan” då hon varken har doktorsgrad, fått någon utbildning utomlands, eller innehar titel från någon av landets vetenskapsakademier. Tre faktorer som är förknippade med hög status i den Kinesiska forskarvärlden. Detta har väckt frågor om den vikt som läggs vid formella meriter i Kinas akademiska värld. För att nå framgång i Kinas forskarvärld är kontakter minst lika viktiga som forskningen i sig. Det finns samtidigt en förväntan om att hålla sig inom de givna ramarna. En sådan kultur gör att akademiska prestationer kommer i andra hand. I detta ligger den kanske största utmaningen för Kinas vetenskapliga ledare: Att skapa stabila förutsättningar för verklig originell forskning som vågar ta steget utanför de förväntade ramarna. Just den typ av forskning som Tu Youyou visat prov på. Först då kommer det finnas förutsättningar för Kina att ta steget fram till den internationella forskningsfronten.

Daniel Ekström
daniel.ekstrom@vflnyheter.se

3 reaktion på “Tu Youyou – undantaget i den kinesiska forskarvärlden”

  1. I TV-programmet om bl.a. Tu Youyou som gick nyligen framfördes bl.a. tesen ”För arvet vidare och utnyttja det nya” Det säger mycket om inställningen till den traditionella kinesiska läkekonsten som rådde , inte minst under Maos tid. Dvs man tog tillvara den urgamla kunskapen om örter och kombinerade den med nya västerländska kunskaper. Att som Daniel Ekström påstå att Tus forskning skedde därför att ”Mao lät sig övertalas” finns det inget som helst stöd för, varken i Tv-programmet eller andra källor. Tvärtom har det kinesiska kommunistpartiet hela tiden betonat hur viktig den urgamla kunskapen är men i Kina bedriver man också sen länge forskning i västerländsk mening om varför den gamla läkekonsten fungerar!

    1. Hej Ulf,
      Då som nu är den kinesiska linjen att kunnandet från traditionell kinesisk medicin ska användas och kombinera det modernt medicinskt kunnande. Mening om att ”Mao lät sig övertalas” syftar på forskningsprojektet i stort. Det vill säga Mao lät sig övertalas om att ett så omfattande projekt var värt mödan.
      DE

  2. I TV-programmet om bl.a. Tu Youyou som gick nyligen framfördes bl.a. tesen ”För arvet vidare och utnyttja det nya” Det säger mycket om inställningen till den traditionella kinesiska läkekonsten som rådde , inte minst under Maos tid. Dvs man tog tillvara den urgamla kunskapen om örter och kombinerade den med nya västerländska kunskaper. Att som Daniel Ekström påstå att Tus forskning skedde därför att ”Mao lät sig övertalas” finns det inget som helst stöd för, varken i Tv-programmet eller andra källor. Tvärtom har det kinesiska kommunistpartiet hela tiden betonat hur viktig den urgamla kunskapen är men i Kina bedriver man också sen länge forskning i västerländsk mening om varför den gamla läkekonsten fungerar!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*