Alla inlägg av Daniel Ekström

Året som gick – Ekonomin

 I en serie årskrönikor sammanfattar VFL Kinaåret 2015. Nedanstående text, skriven av Daniel Ekström, behandlar ekonomin.

Ekonomiåret 2015 kom att bli ett viktigt år för internationaliseringen av den kinesiska ekonomin. Tumult på de kinesiska aktiemarkanderna fick stor påverkan på de internationella marknaderna. Samtidigt debuterade Kinas ledning i rollen som global ekonomiskpolitisk aktör genom en allt mer aktiv ekonomisk utrikespolitik. Det blev tydligt att Kina framöver vill ta en större roll i det globala ekonomiska systemet. Samtidigt förblir den inhemska ekonomiska situationen i fokus. Kina befinner sig mitt i ett skifte av den ekonomiska tillväxtmodellen vilket gör ekonomin sårbar. Nya drivkrafter för tillväxten ska ta över, samtidigt som problem förknippade med den tidigare tillväxtmodellen måste hanteras.  Sammantaget leder detta till en svår ekonomisk balansgång för Kinas ledning.

Den kinesiska ledningen gick in i 2015 med stort självförtroende. Vid politbyråns möte 2014 slogs det fast att 2015 skulle bli ett ”nyckelår för fördjupade reformer”. Kina skulle visa att man menade allvar med reformplanerna som presenterades i samband med den 18:e centralkommitténs tredje plenum i november 2013. Avgörande reformer skulle nu implementeras.

Ett nytt normaltillstånd

Att Kina nu gått in i en ny ekonomisk fas blev under året tydligt. Perioden med en snabb tillväxt på runt tio procent är nu definitivt över och fokus ligger istället på att skapa förutsättningar för långsiktigt hållbar tillväxt. Vid den årliga Nationella folkkongressen (NPC) som gick av stapeln i mars upprepade premiärminister Li Keqiang mantrat att Kina nu befinner sig i ett nytt normaltillstånd (New normal) med lägre tillväxt. Termen syftar till att skruva ner förväntningarna på en återgång till den höga tillväxttakten som rådde före 2010. Argumentet är att Kina måste sänka tillväxttakten för att försäkra sig om kvaliteten på tillväxten och för att hantera de problem som 35 år av snabb tillväxt lämna efter sig. Inte minst handlar det om att komma till rätta med överkapaciteten inom industrin, hantera miljöproblematiken och att strukturera landets skenande skulder.

Tillväxtmålet för 2015 sattes till ”omkring sju procent” vilket var i enlighet med förväntningarna, men samtidigt det lägsta tillväxtmålet på femton år. Att siffran inte specificerades mer kan tolkas som att Kinas ledning vill röra sig bort från en statligt styrd tillväxt.

I efterhandtycks det som Kina uppnått sitt mål. En rapport från CAS som nyligen publicerats pekar på att tillväxten för 2015 till slut hamnade på 6.9 procent, alltså något lägre än regeringens mål, men överlag i enlighet med förväntningarna. En fråga som dock lämnas obesvarad är hur förankrade i verkligheten dessa siffror är. I takt med att den kinesiska ekonomin bromsat in har allt fler ifrågasatt trovärdigheten i de officiella BNP-siffrorna.  Siffrorna är inte tagna ur luften men på många håll finns incitament till att blåsa upp tillväxten. Dessa frågetecken kring Kinas faktiska ekonomiska läge kommer inte heller att kunna besvaras när de slutgiltiga siffrorna publiceras av Kinas statistikbyrå i slutet av januari.

Mot en ny tillväxtmodell

Så som fastslagits i beslutsdokumenten från tredje plenum ska Kina gå från en ekonomi som varit beroende av investeringar och produktion av enkla varor till en ekonomi baserad på avancerad tillverkning och innovation. Detta är en långsiktig process och varken något nytt som presenterades 2015, eller som fullbordades 2015. Däremot skulle reformarbetet under året gå in i en avgörande period, där många av de utlovade förändringarna skulle förverkligas.

Över lag var reformtakten under året hög. Tre nya frihandelszoner öppnades i Tianjin, Guangdong och i Fujian, även om förväntningarna på zonernas betydelse skruvats ner betydligt sedan den första zonen lanserades i Shanghai 2013. Samtidigt genomfördes flertalet reformer för att konsolidera och effektivisera de statliga företagen. Det privata företagandet stärktes genom att marknadshinder eliminerades samtidigt som företagsregistreringen förenklades för små företag.

Sammantaget rör sig detta dock om små reformer. De stora reformerna har trots tal om 2015 som ett avgörande år lyst med sin frånvaro. Hit hör bland annat finansiella reformer, skattereformer och reformer av systemet för hushållsregistrering kallat Hukou. Särskilt höga var förväntningarna under 2015 på reformer inom finanssystemet. Dessa fick sig en rejäl törn i samband med sommarens stora ras på aktiemarknaden och 2015 är inte heller det ödesår som det på förhand utsetts till.  

Ett turbulent aktieår

Den mest uppmärksammade ekonomiska händelsen i Kina var utan tvekan sommarens tumult på aktiemarknaderna.  Under våren steg de kinesiska börserna snabbt och många privatpersoner lockades av den snabba uppgången. Mellan februari och juni steg Shanghaibörsen med 65 procent. Utvecklingens påhejades av Kinas statliga medier som gärna gjorde kopplingar mellan uppgången och det pågående reformarbetet. Med den inbromsande ekonomin som bakgrund var det oklart vilka underliggande ekonomiska faktorer som motiverade uppgången.

börs

Fallet inleddes under sommaren efter farhågor om att den kinesiska industrin gick sämre än väntat. Ett utdraget prisfall över flera veckor urholkade förtroendet för marknaden. I början av juli fick en betydande andel av aktierna handelsstopp på grund av allt för snabba prisfall.  För att bromsa prisfallet genomfördes en rad åtgärder. Bland annat gjordes en omfattande kreditinjektion via statligt ägda China Securities Finance Corp, samtidigt som en rad begränsningar för försäljning infördes och investeringar på nedgång, så kallad blankning, förbjöds.

När marknaden stabiliserade sig under hösten hade hela uppgången från våren utraderats. Samtidigt pekade många bedömare på att myndigheternas panikartade agerande hade skadat förtroendet för marknaden. Satt i perspektiv, inte minst med vårens uppgång som bakgrund, var kursraset inte extremt. Samtidigt gick agerandet rakt emot de utfästelser som gjorts om att ge marknaden en avgörande roll i ekonomin. The Economist uttryckte det hela som att:

”The economic hopes invested in Messrs Xi and Li stemmed from their pledge in late 2013 to let market forces play a “decisive role” in allocating resources. The actions of the past ten days have made abundantly clear that it is still the other way around: the Chinese government wants a decisive role in markets.”

Kina är långt ifrån det första landet som försöker begränsa och hindra en fallade aktiemarknad. Men åtgärderna måste samtidigt sättas i perspektiv, och med bakgrund av den omfattande uppgång som föregick den hastiga nedgången är frågan om statens inblandning verkligen var proportionerlig. Myndigheternas plumpa agerande under sommaren har ökat osäkerheten inför hur kommande motgångar kommer att hanteras framöver. Även om agerandet på kort sikt kan ha hindrat fallet kan statens handlade på lång sikt vara förödande för tilliten och funktionen av Kinas finansiella marknader.

2016:s inledning, med fallande börser ger en klar återkoppling till tumultet under sommaren 2015. Det misslyckade försöket med automatiska handelsstopp vid snabba kursfall, så kallade ”circuit breakers” visar att det altjämt finns många barnsjukdomar på de kinesiska finansmarkananderna. Detta är i sig inget konstigt.  Vägen till mogna välfungerande finansmarkander kommer att kantas av misslyckanden. Den avgörande utmaningen för Kina kvarstår dock och ligger i att släpps kontrollen öven finansmarknaden och att sedan acceptera utfallet. I alla andra fall blir den moraliska risken överhängade.

Asiatiska Investeringsbanken för Infrastruktur

En klar framgång under året var etablering av den av Kina föreslagna Asiatiska Investeringsbanken för Infrastruktur (AIIB). När anmälningstiden för att bli en ursprunglig medlem i banken gick ut den 31 mars stod det klart att 51 länder ansökt om att bli ursprungliga medlemmar, däribland USA:s nära allierade Storbritannien och Frankrike. USA har intagit en skeptisk hållning gentemot AIIB, som har framställts som en möjlig konkurrent till redan existerande Världsbanken och Asiatiska Investeringsbanken, i vilka USA respektive Japan har stort inflytande. Även Sverige valde i sista stund att ansöka om medlemskap i AIIB.

aiib

Bankens syfte är att investera i utbyggd infrastruktur på den asiatiska kontinenten, ett till synes legitimt syfte med tanke på det omfattande behov som uppstår i takt med att kontinentens ekonomier växer. Det finns samtidigt tydliga kinesiska intressen bakom sådana satsningar. När Kina nu söker sig bort från en investeringsdriven tillväxtmodell behövs nya marknader för den industri som tidigare byggt ut Kinas infrastruktur.  Det är också svårt att bortse från kopplingen till Kinas initiativ om en ny sidenväg. Under 2015 meddelades att ett dammbygge i Pakistan valts ut som det första projektet under initiativet. Bolaget som utsetts för att bygga dammen är det statliga jättebolaget China Three Gorges Corporation

Det finns farhågor om att banken kan utvecklas till ett kinesiskt maktinstrument i regionen.  Av denna anledning kom frågor om representation och röstfördelning bli centrala i förhandlingarna om bankens stadgar och styrning. Från väst var kraven på transparens viktiga, något som Kina sagt att man stödjer. Det är möjligt att framgången med det stora intresse som banken gavs fick en bitter eftersmak genom kraven på begränsat kinesiskt inflytande. Den lyckade etableringen av AIIB är alltjämt en viktig milstolpe för Kina som aktör i den internationella ekonomin

Framgångar på valutaområdet

Kina nåde 2015 nya framgångar i internationaliseringen av landets valuta yuanen. Under hösten togs besluta om att yuanen ska ingå Internationella valutafonden IMF:s valutakorg, den så kallade SDR, Special Drawings Right. Valutakorgen har liten praktisk användning i den globala handeln och att yuanen nu inkluderas i valutakorgen tjänar främst som symbol och ett erkännande av valutans roll internationellt. Inte minst kan beslutet öka yuanens status som reservvaluta. Beskedet togs också som ett tecken på samförstånd i det internationella ekonomiska systemet, vilket öppnar för en smidig anpassning till en allt mer utåtagerande kinesisk ekonomi.

Peking har under lång tid arbetat för en mer internationell yuan, och upptagandet i SDR var en viktig händelse i detta arbete. Diskussionen inför beskedet handlade till stor del om att yuanen  ännu inte är fritt konvertibel, och att den kinesiska centralbanken PBC alltjämt har mycket att säga till om i värderingen av valutan. Kravet för att en valuta ska upptas i SDR är att den ska vara ”fritt användbar”. För att uppnå detta genomfördes några förändringar i yuanens styrning vilka gjorde intervention från PBC betydligt dyrare. Förändringarna till trots är det dock en bra bit kvar innan den kinesiska valutan kan handlas fritt, men beslutet att uppta yuanen i SDR ökar ytterligare förväntningarna på en sådan utveckling.

Utmaningar som kvarstår

2015 blev ett år där den kinesiska ekonomin i högre grad en tidigare tog plats på den internationella arenan. Betydelsen av den kinesiska marknaden framgick med all tydlighet under sommarens börstumult när rasen på de kinesiska börserna fick efterverkningar världen över. På många sätt är detta en bekräftelse på att Kina nu på riktigt blivit en ekonomisk stormakt,  samtidigt som det är långt ifrån den entré som Kinas ledning hade hoppats på. Minst lika mycket som intåget på den internationella scenen kom att handla om de stora framsteg som gjorts hamnade fokus på de stora utmaningar som ligger framför Kina. På detta sätt har reformarbetet under 2015 skaffat sig en internationell publik. Detta ökar pressen på att genomföra utlovade reformer.

Det är på många områden tydligt att Kina befinner sig i en ovan situation. Agerandet på hemmaplan så väl som internationellt vittnar om osäkerhet inför de nya utmaningarna som landet står inför. Framgångarna på den internationella arenan banar vägen för ett allt mer aktivt Kina i globala ekonomiska affärer. Samtidigt finns de stora utmaningarna på hemmaplan. 2015 blev inte det nyckelår i reformarbetet som förutspåtts. För en hållbar ekonomisk utveckling måste utlovade reformer genomföras. Om Kina, lockad av sina initiala framgångar, låter sitt internationella agerande ske före de interna reformerna kommer riskerar ett bakslag inte bara påverka Kina. Som 2015 har visat har kinesiska förkylningar en påtaglig global smittorisk.

Daniel Ekström
daniel.ekstrom@vflnyheter.se

Tu Youyou – undantaget i den kinesiska forskarvärlden

När Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet meddelade att den kinesiska forskaren Tu Youyou (屠呦呦) tilldelats Nobelpriset i medicin rönte det stor uppmärksamhet i Kina. Det var första gången som en kinesisk forskare, bosatt i Kina, tilldelades Nobelpriset i en naturvetenskaplig disciplin. Många såg utnämningen som en viktig milstolpe för kinesisk forskning. Men flera faktorer gör kopplingar mellan Tu Youyous forskning och dagens akademiska värld långt ifrån enkla.

Kinas förhållande till Nobelpriset är en komplex historia. Genom åren har en rad personer av kinesisk börd tilldelats Nobelpriset, men det har alltid varit för upptäckter och bedrifter som inte har kunnat kopplas till Fastlandskina. När dissidenten Liu Xiaobo som första kines boende i Kina 2010 tilldelades Nobels fredspris tystades det ner i kinesisk media. Händelsen inledde också en diplomatisk konflikt mellan Kina och Norge som allt jämt fortgår. Det var först när Mo Yan 2012 tilldelades Nobelpriset i litteratur som Kina fick ett pris som landets ledning kunde känna sig stolta över. Just därför slogs det upp stort i kinesisk media och togs för bevis att kinesisk kultur nu i allt högre utsträckning fick globalt genomslag. Att ett kinesiskt Nobelpris hade varit ett högt uppsatt mål framgår av den kvinnliga student som på kinesiska sociala medier ironiskt frågade vad hennes skoluppsatser nu skulle handla om när hon inte längre kunde skriva på temat “Hur långt befinner sig Kina från ett Nobelpris?”.

Mer än något annat är det dock ett Nobelpris inom naturvetenskap som Kina eftersträvat. Avsaknaden av naturvetenskapliga Nobelpris har ofta använts som ett slagträ i debatten om utvecklingen på vetenskapsområdet och har setts som ett tecken på att Kina alltjämt “legat efter” västvärlden. Tu Youyous Nobelpris sågs därför av många kineser som ett bevis för att Kina nu tagit plats i vetenskapens finrum. En artikel från den statliga nyhetsbyrån Xinhua menade att Tus prestationer hade ökat allmänhetens förtroende för kinesisk forskning. Premiärminister Li Keqiang skrev i sitt gratulationsbrev till Tu: ”Att Tu vunnit priset visar på Kinas välstånd och framsteg på det vetenskapliga och tekniska området samt visar på Kinas tilltagande styrka och växande internationella ställning”.

Upptäckten

Tu Youyou påbörjade sin forskning år 1967. Vietnamkriget pågick, och Kina var en viktig allierad till Nordvietnam. Malaria var ett stort problem för de stridande och skördade fler offer än vad som krävdes på slagfälten. Med bakgrund av detta lät Kinas ledare Mao Zedong sig övertalas att sjösätta en satsning för att utveckla ett läkemedel mot sjukdomen. Projektet fick numret “523” och Tu Youyou kom att få ansvaret för den del i programmet som skulle leta efter ett botemedel bland traditionella kinesiska läkemedel.

Det var i denna roll som Tu Youyou kom att identifiera substansen Artemisinin vilket visade sig vara ett effektivt läkemedel mot malaria. Upptäckten gjordes efter att verkningsgraden hos mer än 2000 örter som använts i traditionell kinesisk medicin testats. Genom tester på möss kunde växten Artemisia annuna identifieras som en potentiell kandidat. Därefter följde en process för att identifiera och utvinna den aktiva substansen. Ett mer potent läkemedel kunde uppnås genom att utvinna artemisininet under låg temperatur. På detta sätt kunde ett ofarligt neutralt extrakt framställas första gången den 4 oktober 1971.

Upptäckten gjordes i kulturrevolutionens efterdyningar. Universitetsväsendet och inte minst enskilda forskare hade drabbats hårt i jakten på kontrarevolutionärer. Resursbristen var påtaglig. Möjligheter till kliniska prövningar var i princip obefintliga. Lösningen blev att Tu Youyou och hennes kollega själva ställde upp som frivilliga försökspersoner. Utmaningar fanns också i att informera världen om upptäckten. Den rådande tidsandan tillät inte vetenskaplig publicering om artemisinin annat än på kinesiska. Det var först 1979 som Tus forskargrupp fick ett certifikat utfärdat som erkände deras upptäckt av artemisinin och dess antimalariska effekt.

Ett förändrat land

Det är inte mycket i Kina som är sig likt från den tiden. Efter Maos död inleddes en genomgripande reformprocess som också gjort stora avtryck på vetenskapsområdet. Anslagen till forskning har skjutit i höjden. Från att ha befunnit sig längst ut i kanten på den globala vetenskapsscenen har Kina idag blivit en nyckelaktör och världens näst största finansiär av forskning och utveckling. Samtidigt har förutsättningarna för forskning och vetenskap förändrats och staten har till viss grad släppt det tidigare hårda grepp man hållit vetenskapen i; universitetens ställning har stärkts och statliga finansiärer av forskning har blivit mer oberoende. Kanske ännu viktigare; Kina blivit en del av det globala vetenskapssystemet. Kinesiska forskare har kunnat skaffa sig erfarenhet utomlands genom utbyten och forskningssamarbeten. Som ett resultat av detta har Kina tagit stora steg mot den vetenskapliga fronten och antalet vetenskapliga publikationer i Kina skjutit i höjden till att idag vara näst flest i världen.

Den snabba tillväxten har dock kantats av problem och omfattande utmaningar kvarstår om Kina ska kunna uppnå sitt mål om att bli en globalt ledande forskningsnation. Ökningen av vetenskapliga publikationer har skett på bekostnad av kvalitet och innehåll. Korruption har gjort investeringarna i vetenskap och teknik ineffektiva. Det finns i den Kinesiska forskarvärlden en kultur som främjar forskning på redan utforskade områden samtidigt som verkligen nyskapande forskning inte ges tillräcklig plats. Allt detta har hämmat utvecklingen av den typen av ledande forskning som leder fram till vetenskapliga genombrott. Precis det som Nobelpriset belönar.

Lärdomar för idag

Att dra lärdomar från Tu Youyous Nobelpris avseende utvecklingen av kinesisk forskning är svårt. Det system som gjorde Tu Youyous upptäckter möjliga finns inte längre. Det går därför inte att se Nobelpriset som ett kvitto på framgången för Kinas reformer och den vetenskapliga modell som idag finns. Inte heller bör den tas som intäkt för att systemet som Tu verkade under 60 och 70 talen skulle vara att föredra, där är fallet snarare det omvända. Tu Youyou är som Yangzhong Huang skriver i the ForbesAn Outlier Of China’s Scientific And Technological System”. Om vi från detta kan dra någon lärdom är det hur unika Tu Youyous bedrifter faktiskt är.

Samtidigt belyser tilldelningen andra viktiga aspekter inom Kinas akademiska värld. På kinesiska sociala medier har Tu Youyou kallats för en akademiker med ”tre utan” då hon varken har doktorsgrad, fått någon utbildning utomlands, eller innehar titel från någon av landets vetenskapsakademier. Tre faktorer som är förknippade med hög status i den Kinesiska forskarvärlden. Detta har väckt frågor om den vikt som läggs vid formella meriter i Kinas akademiska värld. För att nå framgång i Kinas forskarvärld är kontakter minst lika viktiga som forskningen i sig. Det finns samtidigt en förväntan om att hålla sig inom de givna ramarna. En sådan kultur gör att akademiska prestationer kommer i andra hand. I detta ligger den kanske största utmaningen för Kinas vetenskapliga ledare: Att skapa stabila förutsättningar för verklig originell forskning som vågar ta steget utanför de förväntade ramarna. Just den typ av forskning som Tu Youyou visat prov på. Först då kommer det finnas förutsättningar för Kina att ta steget fram till den internationella forskningsfronten.

Daniel Ekström
daniel.ekstrom@vflnyheter.se